Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Celsing, Gustaf - 1. Celsius, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Celsius, Magnus.
233
(Källor: Sijcrnmans Matr, — Norbergs Carl XII:* XlJat. Del II,
* sidd. 208, 28S. — GezeL Biogr. Lex.)
CELSIUS, MAGNUS. — CELSIUS, NILS. —CELSIUS,
OLOF d. il. — CELSIUS, ANDERS. — CELSIUS,
OLOF d. y.
I. CELSIUS, MAGNUS.
Född d. IG Jan. 1621 I Alfta Socken i Helsingland.
Fadren skref sig Nicolaus Magni Jravillagæus, bondson frän
Ydre i Östergöthland, slutligen Pastor i Alfta oeb Ofvanåker;
gift med Sigrid Unonius. Han kade varit medarbetare i
Gamla Sv. Psalmboken. Sonen kallade sig i början Magnus
Nicolai Helsingus, sedan Metagrius, ocb antog slutligen, då ban
blef Magister, namnet Celsius, till hvilket namn namnet pä
Ofvanåkers prestgård, Högen, gifvit anledning. Kom 1641
till Upsala ocb tog 1649 lagerkransen, sedan ban tre gånger
disputerat. 16o6 Rector Scbolæ i Upsala *) , ocb blef tillika
1663 utnämnd till Phil. Adjunct. 166S E. O. Professor; 1666
fick ban fullmakt att vara Assessor i K. Antirp. Coll.; 1668
Mathes. Professor; prestvigd 1677 i Strengnäs och s. å.
Kyrkoherde i Gamla Upsala. Död 1679 af indigcstion. — Gift med
Sara Frigelia, Prostdotter från Rappestad i Östergöthland,
oeh syster till Riks-llådet och Canc.-Rådet Gripenhjelm, Friherre
till Örnehobn och Kexholm. Söner: Nils och O Lof se nedanf.
Denne grundläggaren af det Celsingska namnets lärda
ryktbarhet var cn på sin tid utmärkt matkematicus, äfven skicklig
i mcchaniken, så alt ban sjelf gjorde många instrumenter ocb
maschiner, t. ex. Astrolahier, Mån- och Plattet-visare af ny
uppfinning. Derjemte sysselsatte ban sig med måleri, bildhuggeri
och bildskärarkonst, ja han ansågs äfven af sin samtid för
en lycklig skald. Dessutom var ban en vän af antiquariska
forskningar, «>ck hans upptäckt af Helsinge-runorna gjorde honom
namnkunnig liåde ut- och inom-lands. — "Han var en skärper
man, liksom ban haft lungsoten," yttrar sig om honom Rogherg
» sina otryckta Collectaneer, i hänseende till hans utseende.
Han efterlemnade sin familj i knappa omständigheter.
Skrifter: Almanach for Sr l658 , 1660, 1661. Ups. —
Compu-lus ecclesiast. Ups. iG6i — 73i omtryckt.— i5 Dissertat. 1671 — 78.
*) Sålunda bör ilppgifteü hos Gfzelius råttas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
