Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Celsius, Olof d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
Celsius, Olof ■
något att anmärka vid sa väl detta, som föregående historiska
verk af samma förf., förefaller mindre sällsamt, då man
besinnar de svårigheter, som den skriftställare måste besegra,
hvilken med ringa stöd i sina föregångare har till uppgift att lemna
en för de förre främmande kritisk behandling. Hjelpmedel,
som en sednare tid förvärfvar i noggrannare
detalj-undersökningar, i kritikens större säkerhet, och de rikare källor , som
öppnas, dessa hjelpmedel erhödo sig vida mindre för C. , än
för vår tid. Ilans förtjenst blir det onekligen, att lika
mycket hafva undvikit äldre fornforskares vidunderliga drömmar
oin vår Nords högre historiska ålder, och deras tomma
förslagsmeningar och hugskott, som att hafva tagit sig till vara
för en sednare ytlighets flärdfulla och lösa behandling. C. var
tvcrtom mera böjd för historisk scepsis, än öfvertro, värderade
mindre legenderne, än Isländska sagorna, der dessa lemnade
enskilda beröringspunkter, och såg för öfrigt såsom
protestantisk Prest med lika mycket missbag ned på hedendomeus
vildhet som på kalholicismens vidskepelse och förderf. Ilans afsmak
för den sednare papismcn kom honom likväl ej att helt oeh
hållet förbise den ädla sjelfuppoffringen i Nordens
omvändelsehistoria.
Såsom talare bröt C. den fördomen, att modersmålet endast
i bunden stil egnade sig för Universitets-tal. De ban sjelf
höll dels i Upsala, dels i Vetenskaps Akademien, "utmärka
alla cn tänkande författare, som hade något mera att säga,
än blott phraser, och som sade det i en diction utmärkt af
kraft, jemnhet och vigt i periodtakten." Ilans försök i
skaldekonsten visa mera bemödande, än verklig förmåga. Tragedien
Ingeborg torde genom en väl anlagd plan och sträfvande efter
dramatisk effekt utmärka sig framför alla samtidiga i vår
litteratur, men genom sin ojemna stil och den "stela härmningen
af det Fransyska maneret" visa sig som ett misslyckadt försök.
Hjeltedikten Gustaf Wasa förråder brist på phantasi, hvilket
ej ersättcs af cn vårdad stil. Voltaires Henriade igenkännes
såsom förebilden. Äfven förekommer der Sanningen och Agget
med flera allegoriska personer, Hans öfversätlningsförsök af
Æneidens första bok och af Homerus äro i det paraphraserande
maneret i alexandrinska versformen. Hans Psalmer
tillerkännas ett ringare värde, än Svedbergs och Spegels. Deremot
berömmas C. försök i Romqrsk skaldekonst ej mindre för
språket, än verklig antik anda. Efter denna öfversigt af C.
litterära sträfvande, återstår att betrakta hans verksamhet såsom
styresman af ett stift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
