- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 3. Brahe-Cuninghame /
260

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Choræus, Michael

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260

C h o b æ u s, Michael.

sedan gift med skalden Franzén, och dog fömågra Sr sedan;
hans son följde honom snart i grafven.

Ch. var en mild och älskvärd natur, som äfven ej
saknade liflighet i umgänge och en stundom ganska satirisk,
e-huru icke bitter skämtförmåga. Mans inre var ofta oroligt.
Melancholiska tankar grumlade ofta hans glädje; memento
mori öfverröstade ofta verldslifvets till verksamhet och
njutning manande stämmor; döden skickade nog tidigt sina
förebud i hans inre. Hans utseende var ganska eget.

"Michael Ch. dog ung, men icke dess mindre är det lätt, att af
hvad han gjort sluta till hvad ban kunnat göra. Med all sin
idylliska enkelhet och naivetet, all sin känsla, all sin renhet,
hörde ban till de individer, som af endast yttre omständigheter
kallas att försöka sig i skaldekonsten och som belt och hållet
låta tidens art bestämma de tonarter och former, i hvilka de
skola sig öfva. Ch. drefs icke af någon inre skapande kraft till
dikten, han hade blott en enda kraft af de många, som bilda
skalden; ban egde känsla, men icke den glödande, af
phanta-siens rikdom och ideens djup befruktade känslan, utan den
matta känslosamma lutning till det förståndiga, som just af
förståndet icke tyglas, utan uppsporras. Denna känsla är en
blott mottagande förmåga, mera läsarens tillhörighet, än
skaldens. Vidare egde Ch. ej något af den sjelfständighet, som,
om den ej bryter nya former ur en petrificcrad odling, doek
ger de gällande formerna en egen färg. Ch. var icke född till
skald i ordets stora mening. Vidare må den tids smak, som
han följde, bära förebråelsen derföre, att hans dikter i
allmänhet sakua egentlig hänförelsemakt, all eldande och lifvande
förmåga, om vi undantaga den stilla rörelse på
menniskokjer-tats strängar, som en sentimental skald, ban må föröfrigt
vara medelmåttig, alltid vet framkalla. Samtida med Ch. såsom
pristagande voro Valerii prisskrifter "Sanningen och Tålamodet,"
Rutströms oeh Gravanders "Paraphraser af Ovidius,"
Kullbergs "Den busliga Sällheten och Ålderdomen," Stenbammars
"Sånger öfver Horn, Svensksund, Religionens nödvändighet för
samhällens bestånd, Öfver ett odödligt namn"; Bloms, A. G.
Silfverstolpes prisskrifter af samma syfte , Carl Lindegrens
jem-mersånger m. fl. Thorild, den snillrike, men egne
mannen, var landsförvisad, Ehrensvärd oförstådd. Endast
Franzén stod nu i fulla glansen af silt skalderykte genom sina
o-förgätliga sånger till "Selma och Fanny." Ej under således,
att Ch. lyssnade till tidens tongifvande, att ban skref såsom sina
samtida torra predikningar pä alexandrinska verser om morali-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/3/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free