Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Coyet, Adolf Ludvig - 26. Coyet, Adolf - 27. Coyet, Gustaf August - Creutz - 1. Creutz, Lorenz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Creutz, Lorenz.
£89
1781, Cadett vid Krigs-Akademien, 1793 Cornet; 1802 Lieut.
vid N. Skånska Cavalleriet; 1803, Ryttmästare och
Stabs-Adjutant hos Konungen; erhöll afsked med Majors charakter 1810.
Gift 1806 med Ulrika Silfversköld, dotter till Baron Nil*
Silfversköld med Friherrinnan Ahlströmer. Ehuru ägare till
flera egendomar i Skäne och Westergötland, samt af naturen
utrustad med flera goda egenskaper, lät ban besegra sig af
lättsinnighet, spelsjuka och slöseri, så att ban efter en skamlig
bankrutt, af Hofrätten dömdes till landsflykt och förlust af
A-delskapet. Hans söner voro: 26 b ADOLF, född 1808,
Un-der-Lieut. vid Götha Artilleri-Reg:te; 1854 Lieut. och
Stallmästare derstädes. Gift med sin cousine, en dotter till Capiten
Baron Djurklou, med fröken Silfversköld. 27 b GUSTAF
AUGUST, den förres broder, född 1809. Lieut. vid Nerikes
Reg:te 1855, gift med siu cousine Hedvig L. Augusta
Djurklou, dotter af nyssnäuande Capit. Frih. Djurklou med fröken
Silfversköld.
CREUTZ, LORENZ. — CREUTZ, ERNST JOHAN. - CREUTZ,
JOHAN. — CREUTZ GUSTAF PHILIP.
Slägten härstammar från Finland, hvarest i sextonde
århundradet lefde Matts Knutsson till Sarvelax,
Skeppshöfvids-man, och dess fru Bencta Lydikes- dotter till Iirako och
Storgården. Deras son Mårten Mattsson till Sarvelax,
äfven Skeppsliöfvidsman och Fogde på Wiborgs slott, fick sina
förfäders sköldebref förnyadt àf K. Johan III., d. 2 Aug. 1569.
1. CREUTZ, LORENZ.
Född på Sarvelax d. 51 Marso 1046. Fadren, Lorenz
Creutz, förut Landshöfding öfver Aho och Rjörneborgs Län,
upphöjd till Friherre 1634, sedan 1660 Riksråd och Amiral,
var en för kunskaper, nit och skicklighet utmärkt och i flere
grannlaga värf begagnad man, men försent dragen från civila
befattningar till sjöväsendet: "en gammal ärlig man, som väl
förestått sina tjenster i Bcrgs-Collegio och Finland, men
hvarken sett fiende eller död." Han förgicks på skeppet Stora
ltronan, som sprang i luften viel sjöslaget mot Danska och
Holländska flottan vid Öland d. I Juni 1070. I les Anecdotes
de Suède heter det om honom: "c’etoit un homine opiniàtrc,
commc le sont ordinairement ses compatriotes les Finnoniens,
ct si rude dans le commaudement? ijue prescjue tous les
oiFi-BIOGR. JLE*. III. 4 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
