Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Cronstedt, Axel Fredrik - 4. Cronstedt, Johan Adam - 5. Cronstedt, Carl Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cronstedt, Johan Adam.
Sommarn 1756 åtföljde Lan Bergsrådet v. Swab på en
besigtningsresa till Gustafsbergs kopparverk i Jemtland, samt
till några nyupptäckta silfverstreck pä Norska gränsen.
Nästa år använde Lan till saminanskrifvandet af sin
"Mineralogi," vid Lvars författande Lan endast Lade egen öfning och
undervisning i sigte; men dä Assessor Bergius fick se
inanu-scriptet, öfvcrtalle ban sin vän att låta trycka det, ocb
betalte sjelf förlagskostnadeu. Boken väckte uppseende bland
bergsmännen, äfven utrikes, och blef öfversatt på flere Europeiska
språk.
Cr., hvars befordran hittills varit trög ocb dess
bergning knapp, blef ändteligen 1738 utnämnd till Bergmästare.
Under odlingen af sitt boställe (Nisshytlan i Säters socken)
blef ban föranledd att studera naturen frän nya sidor. Är
1760 trädde ban i äktenskap med Fru Gertrud Charl.
Söderhjelm, dotter af Öfv.-Lieut. B. S. O., Lor. Nikl.
Södcr-bjelm, enka efter Capit. Sven Ekestubbe. Vid riksdagen 1763
kände ban sig sjuk, reste liem och dog d. 19 Aug. s. å.,
ef-terleinnande 2:ne Söner och 2:ne döttrar, alla i späd ålder.
Cr. skildras såsom begåfvad med ett medlidsamt hjerta,
lyckliga talegåfvor, behagligt utseende, glad i umgänge, en vän
af flit och ordning. I de lärdas verld gjorde ban sig mest
känd genom upptäckten af Nickel-Metallen , som fanns i Los
koboltgrufva i Helsingland, genom sina rön och försök med
de 5 okända jernmalnis-arterna Rödsten, Tungslen och
Brand-erlz, ocb med bergarten Zeolites m. ni., genom sina
förbättringar i silfversmältnings-processen , i zinkens ocb gallinejans
utbringande och beredning, sina samlingar af malmer och
stenar (särdeles puddingstenar) m. m.
Skrifter: i5 Röc i K. Vet. Ak. Händt, l-]Si — 64.–Tal om
Medlen till Mineralogiens \idare Förkofran. Inträdestal i samma
Akad. Stockli. \r]hk. — Försök till en Mineralogie eller
Mineral-Rikets uppställning. Stöck]l. 1768 (anon.) Öfversatt på Tyska af
Wie-deinann, Köpenh. 1760; af Brünnicli ders. 1770; af Werner, Leipz.
1780. På Engelska af Gust. v. Engeström. Loud. 1770. Pä
Fransysk. af Dreux. Paris 1771. — Tal öfver Direct. Theopb. Scheffer;
K,. Vet. Ak. Stockh. 1760. — Ett af honom i Ms, efterlenmadt
arbete, kalladt "Strödda Aumärkuingar om Dalarna," öfversattes på
Tyska ocli utgafs under titel: Mineralgesch. über das Westmanländ, u.
Dalekai 1. El zgebirze, naoh d. Handschrifte aus il. Schwed. übers. v.
J. G. Georgi. Nurnberg 1781.
(Källor: Sv. Rinmans Åm.-Tal i K. Vet. Akad. 1768. — Gez.
B. Lcx. -— Adelungs Lex.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
