Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Crusenstolpe, Johan Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Crusenstolpe, Johan Magnus.
543
behöfdes ett nytt bref från Ständerna, innan ban erhöll
fullmakt och i sitt embete blef insatt. Nästan ingen syssla kunde
den tiden erhällas utan accorder, och hvar och cn hade sitt
bestämda pris. Sa kostade Auditörs-tjensten 12,01)1) daler
k.m:t, Landssekretcrar-tjensten elt bytes-tillskott af 9000 daler
s.m:t, och Assessors-sysslan 20,000 daler s.m:t. 1707 blef Cr.
af akademien i Lund föreslagen och äfven af Konungen utnämnd
till Juris Doctor, men undanbad sig det i en särskild
ansökning. Adlad 1709 (icke 1770 såsom läses i Matr.), då ban
antog namuet Crusenstolpe, bildadt af Gyldenstolpe och
Cru-simontana, hvilkas dotter, Susanna Gvldenstolpe, gift med
Biskop Svenonius och syster till K. Rådet Gr. Gyldenstolpe,
var Assessorns farmors mor. Kort derefter inträffade K. Adolf
Fredriks död; ett för Cr. hårdt slag, emedan ban och andra
umgåtts med den planen, att få Justitiæ-CansIcrs-embetet
deladt, hvarefter ban smickrade sig med det hoppet att blifva
Pro-Cansler i Götha Rike. Äfven hans adelskap stod i fara.
Ty ehuruväl den alledne Konungen redan hade gillat namn och
vapen, så gick dock det ryktet att icke alla af K. Adolf
Fredrik förlänte adelskap skulle bekräftas af den nye
Konungen, utan att en utgallring var tillämnad. Hos Honom stod
också icke Assessor Cr., särdeles efter Revolutionen, i
synnerlig nåd; ban ansågs såsom cn Ständernas man, af hvilka ban
ock fält sitt embete; ban var nära bekant med den bekante
General Pechlin och varmt tillgifven den nyss tillintetgjorda
"Frihetens" sak; nya ovänner fick han dessutom, då han genom
lottning inkom i den division af Hofrätten, som skulle
undersöka åtskillige embetsmäns olagliga åtgärder vid föregående
riksdagsmanna-val. Mellertid underskrefs 1775 skiildebrefvet;
men kort derefter inträffade en händelse, som gjorde epoeh
ej allenast i Cr:s, utan äfven i bela Götha Hofrätts historia.
Den 1 Oct. infann sig belt oförmodadt K. Gustaf III. i
Hofrätten, satte sig i president-stolen, och höll till ledamöterne
ett skarpt tal. Derefter tillsattes en Commission, bestående af
Riksrådernc Gr. von Stockcnström och v. Hermansson, msd
biträde af Stats-Sekret Frih. Hegardt, hvilka skulle ransaka
öfver de af Hofrätten begåugne, verkliga eller förmenta
eruhe tsfel. Cr. åter ansåg bela denna åtgärd för intet annat än
en enkom emot sin heder rigtad politisk förföljelse. Sedan
Coinmissionen ett halft är sysselsatt sig med Protocollers
läsande, hvarvid man ej gick iängre tillbaka än 17G9, inkon»
den till Kongl. Maj:t med sin Embets-Berättelse, då tretton
af Hofrätten» Ledamöter anbefalldes, att d. 2 Nov. 1774 per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
