Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Crusenstolpe, Johan Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Crusenstolpe, Johan Magnus. 350
eonligen inställa sig i Justitiæ-Revisionen och stånda Justitiae
Cancellers-embetet till laga gensvar, pä omkring oO
stämningspunkter, de fleste af ingen särdeles vigt. Konungen förde sjelf
presidium i sittande Råd, vid öppna dörrar, "i närvaro af
ganska litet hederligt, men en mängd gement folk. Packet
inbjuds af Konungen, genom flitiga handvinkningar, och
Rådsalen blef proppad af gamla blå kapprockar, heckbyxor,
skinnförkläden" m. m. I hänseende till Assessor Cr. oeh några af
hans emhetsbrödér påyrkade åklagaren (Hegardt) tjenstens
förlust, ehuruväl ban medgaf alt deras ålalla domar-åtgärder
icke varit en verkan "af mutor eller vinning," utan "bärrört
dels af uppenbart oförstånd, dels af vårdslöshet."
Rättegängen blef vidlöftig och långvarig. Ändteligen var
i Apr. 1773 målet utagcradt; cn dag i Maj vid sin utresa till
Ulriksdal befallte Konungen Rådet att, under hans frånvaro,
fälla domen. Denna uppsattes: de anklagade blefvo dömde till
större och mindre penningeböter: i detta beslut hade alla de
dömmande varit ense, utom Riksrådet Walhvijk, ehuru den
ende bland alla, som var slägt med Crusenstolpe. Då
Konungen om aftonen erhöll kunskap derom, lät ban följande
dagen utkalla alla Riksråden till Ulriksdal, med undantag af
Beckfriis, Posse och v. Schwerin, hvilkas öfvertygelse ban,
under rättegången, funnit vara orubblig, och skall då ban till
dem hafva yttrat följande ord: "man har berättat Mig, att
Herrarne afdÖmt Götha Hofrätts sak, men på ett sätt,
hvarmed Jag ej finner mig nöjd. Jag vill, att Crusenstolpe skall
dömas från embetet. Han kan få till sällskap Ehrenpohl och
von Scheele; likaledes Queckfeldt." Emot detta gjorde Ad.
Ilorn, Liewen ocb Ant. Wrangel, (samt i början äfven
Falkengren), underdåniga föreställningar, samt förklara de att
denna åsigt icke vore med deras samvetsgranna öfvertygelse
öfverensstämmande. När Konungen följande dagen kom till
Stockholm, sammankallades Rådet, då, med undantag af de
förut nämnde sex Riksråden , de öfrige förklarade, alt de vid no»
gare eftersinnande funnit skäl att frångå sin förra tanka , och
i stället dömma — såsom Konungen dem foreskrifvit.
Mellertid uppsköts domens afkunnande tills vidare; dcliwpicnterne
hemförlofvades; slutligen måste de d. 11 Dec. 177o ånyo
infinna sig i Stockholm, för att höra den afsägas. Dess innehåll
var i noggrann öfverensstämmelse med den kungliga viljan.
Utan förmögenhet, utan embete, utan utsigt på räddning
såg sig nu Cr., med en älskad maka och tvenne omyndiga barn,
blottställd för en mörk och hotande framtid. Olyckan rågades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
