Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helmfeldt, Simon Grundel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOO IIelmfeldt, Simon Grundel.
kriget mot Danskarne; och ehuru Carl XI var närvarande,
kan man anse Veteranen Helmfeldt för den egentlige
öfver-befälhafvarcn. Svenska vapnen segrade vid Halmstad, vid
Lund och vid Landskrona. Midt under heta striden d. W
Juli 1677, då bataljen lefvererades vid sistnämnde stad, blef
H. dödligen sårad i bröstet, och dog kort derefter. Han hade
då 36 år fört svärdet för sitt fädernesland, och modigt
trotsat fiendens eld.
En tradition förmäler om en dödsaning, som 11. skulle
baft före slaget, och hvaraf ban gaf Carl XI del, som
förgäfves bad Fältmarskalken ej blottställa sin person. Om en
bed mellan Tirup och Rönneberga, der slaget egentligen
lärer hafva stått, har vidskepelsen hvarjehanda underbart att
berätta; och allmogen tror sig stundom nattetid der se
krigare vandra fram och tillbaka.
H. donerade till Upsala Akademi 17,000 R:dr såsom
fond för stipendier åt unga hoppgifvande studerande. Mot
de fattiga visade han sig välgörande. Han läste gerna, när
tiden det medgaf, och sökte sin tillfredsställelse i andliga
skrifter. Underhafvande behandlade han, såsom hvar och en
förtjente. Han förstod, när stränghet, eller mildhet var på
sin plats. Sitt husfolk bemötte han med en godhet, som
förvärfvade honom deras tillgifvenhet. Hans jemna lynne
rubbades hvarken af medgång, eller motgång. Alla sina
sju barn öfverlefde ban sjelf. Till och med sin sista
öfverlefvande sons bortgång bar ban med sinnesstyrka och
undergifvenhet för Försynens vilja. Denne son var vid tolf
års ålder ett under i lärdom, och dog såsom Assessor i
Wis-marska tribunalet 23 år gammal, 5 år fore fadren. För
öfrigt var H. i umgänget vänlig, nedlåtande, skild från
liög-dragenbet och flärd. Likväl gaf han ej efter för den högre
adelns öfverdrifna anspråk på det företräde, som skulle
tillkomma börden framför tjensten. Unga Grefvar på en lägre
plats inom arméen ville i processioner gå framom gamla
Fältmarskalkar, som tillhörde de lägre classerna på
Riddarhuset. En ung Douglas tog sig deraf förevändning att
bjuda ut H., men denne yttrade till dem som öfverbragte
honom utmaningen: "qu’ils devoient obliger cet enfant à
demeu-rer en repos; que pour lui, il s’étoit si souvent battu contre
les ennemis de 1’état, que les mains pleines de darillons n’
avoient pius de démangeaison." Danska Ministern i
Stockholm låter på flera än elf ställe förmärka att H. ansågs af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
