Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1-2. Hjärne, Thomas och Urban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjärne, Urban.
\ 171
1702 blef H. åter enkling, sedan hans andra hustru
gifvit honom 7 barn. Han gifte sig nu 1705 med Elisabeth
Cederström, som fick emottaga 11 styfharn. Hon var
dotter af Biskop Carl Carlsson, dotterdotter af Erkebisk. O.
Svebilius, enka efter Hofpred. och Prosten i Hedemora
Be-relius. Hon blef 1757 svagsint, dog 1759, 82 år gammal,
sedan hon öfverlefvat alla sina tretton styfharn och fem af
sina egna nio barn. Vid detta giftermåls ingående var
dock mannen redan 62 år.
1715 förordnade K. Carl XU H. till v.’ President i
BergsCollegium. 1716 ville han gå ur riket af något
missnöje, som förde honom in i det politiska, så att ban efter
Konungens död var en af de verksammaste arbetarne på
sou-verainitctens afskaffande, varande H. och gamle Lagman
Gyllencreutz, den liberale oratorn 1680 mct
souverainete-ten, de siste Censorerne af regeringsformen, innan
projec-terne 1719 och 1720 gingo upp till Ständerna. H. var
lifligt emot spirans lemnande i Fredriks hand, fast han
öfvergått från Holsteinska husets interesse att befrämja Ulrika
Eleonoras val. Anhöll derefter om dimission från sina
embeten, som han fick med Landshöfdings charakter, h. o. v.;
byggde sin graf vid Bromma kyrka; hade med sig till
Sverige 5 mark kopparmynt och lemnade efter sig 20,000 R:dr
jemte 5 stenhus vid St. Jacobs Kyrka. Afsomnade 1724 d.
22 Mars 85 är gammal. Man har af honom åtskilliga
porträtter, ett stucket i koppar af Brenner, och 2:ne
skådepenningar äro slagne öfver honom.
Genom sina 25 barn blef han stamfader för en talrik
afkomma. Hans sista maka dog 118 är efter sin mans
födelse. Hos alla barnen fanns något poetiskt och någon konst-
rekommande ocli att Hippokrates citerats af honom såsom af samma
mening. Hvad Hjärne vidkommer, skulle Tilas, som hopsamlat äfven
slippriga anekdoter, visst tagit vara på denna, (så motstridande hans
eget exempel), om den då redan funnits till. Den torde således få
tagas för en sednare tids product, då läkare började behöfva slika
försvar. Hvad Hippokrates vidkommer, gälla inga traditioner. I hans
diætlära föreslås vomeringar, då man mår illa af hvad man förtärt,
der man (i brist på voinitif) kunde nyttja svart vin. Om något
rus-drickande, utom ett slikt ända till vomering, har Färf. ej der
kunnat uppspana någonting. Annars läres (i lat. öfversättn.): "Potu
utendum leviore . . . utendum potibus aijuosioribus, Potu inter
eden-dum utendum est efficiente, perdiem vero minime bibcndum, nisi
ne-cessaria aliqua siccitate corpus utatur. Vomitibus, nisi si qua
re-pletio contingat, utendum non est. IJtendum potibus mollibus . . . .
vinis mollibus inter cibos." Följe man häri Hippokrates!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
