Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1-2. Hjärne, Thomas och Urban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjärne, Urban. \ 165
godt genom att träda fram rakt på saken. Han höll
literaturen uppe under K. Carl XII:s tid, då ett interregnum deri
syntes inträda, och var den siste i Sverige, hos hvilken
Naturvetenskapen ännu var mythisk. Han hade ett stort
namn i sin tid. I Act. Litt. Svec. Vol. I. förklarades han
ha varit "en man, ojemnförlig genom erfarenheten inom sin
konst, den främste i äran för mångsidig lärdom och för
skrifter som gifvit ökadt ljus åt medicinen och
fäderneslandets Naturalhistoria, åt metallurgi och mineralväsendet, åt
philosophien och ekonomien, ja åt Svenska språkets genius
och Svenska poesien". Han var Sveriges Paracelsus, med
mindre excentricitet, så väl i det som utgör begges skugga,
som begges glans. Efter hans död upplöste sig det
vetenskapliga och det poetiska elementet i mera söndrade former i
tiden, till beggederas gagn. Det är dock ett stort skådespel’
att se — den siste Skalden i naturvetenskaperna.
Man måste förvånas öfver H:s förmåga och verksamhet,
när man ger akt på allt hvad han medhann. Han hade
också öfver sin dörr med stora bokstäfver skrifvit (ehuru på
latin):
Vänner äro tjufvar, som stjäla tid, och värre än
andra tjufvar, helst de ej kunna återställa det borttagna.
Han hade en med vax öfverdragen tafla vid sin säng
om nätterna, i hvilken han kunde i mörkret nedskrifva de
ideer, som derunder vaknade hos honom, så att de ej sedan
måtte förgätas.
Och likväl var han, då han sjelf fick bestämma tiden,
den gladaste sällskapsman, fri från allt bokdam i tankarne
så väl som på rocken. Efterverlden bör emellertid ej
förgäta den, som väckte bergsvetenskapen till lif; som
framkallade de inhemska hclsokällorna, främst Medevi; som
bidrog för lång tid att tillstoppa den svenska sjukdomskällan
brännvinet; som bidrog till den inhemska vitterhetens
snarare uppkomst; som verksamt nitälskade för enväldets
afskaffande och grundlagars stiftande, af hvilka Sverige dock
onekligen haft oräkneligt gagn och som uppfunnit läkemedel,
hvilka efter mer än ett sekel ega folkets förtroende och
göra hans namn kärt och allmänt upprepadt.
Skrifter: Delineatio mortia in funere Pauli Kepleri, pä svensk
heroisk vers. XJps. 1664 fot. — Respond. pro Exercit. III artis
Medic. parva D. Petr. Hofvenii. Ups. 1663. 8:o. — De obstructione
Lacteorum vasorum & glandularum Mesenterii. Dissert. inaug. pro
summis in Med. konoribus Andegavi a. 1670. 4:o. Dedicerad titi
Grefve Cl. Tott och åtföljd af 4 kopparstick, etsade af H. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
