Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Hjärne, Gustaf Adolph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177 Hj är ne, Gustaf Adolph.
ket sedermera gaf anledning till en vidlöftig rättegång, som
ändtligen slutades 1757 genom ett slags förlikning. Aret
derpå dog Öfversten, i det han sjuk och sängliggande, i
anledning af en på hans boställe uppkommen eldsvåda, blef
släpad ut genom fönstret under en kall vinternatt, vid
hvilket olyckliga tillfälle fem barn blefvo innebrände.
Mellertid hade H. bevistat den bullersamma riksdagen
1755, då han åter blef Ledamot i Sekreta Utskottets
Stats-Deputation och i den stora Sekreta Deputationen, som hade
att afgöra de stridigheter, som uppkommit mellan Konungen
och Rådet angående rätta förståndet af grundlagarne. Var
äfven Ledamot i en Beredniugsdeputation angående Finlands
upphjelpande, samt förde presidium i en Deputation
angående Storskiften i Aho och Björneborgs län. Angående
folkets stämning under rättegången i anledning af den bekanta
sammansvärjningen till konungamaktens utvidgande skrifver
ban i sin Dagbok, att ända ifrån d. 22 Juni 1756 då
anslaget upptäcktes, tills den 23 och 26 Juli, då de
politiske förbrytarne blefvo aflifvade, "vakade större delen af
Ständerna och patrullerades till häst och fot, i anseende till
befarad osäkerhet af pöbeln. Jag var under bela denna
tiden hvar natt på artillerigården, hvarest större delen af det
i Stockholm varande ArtilleriReg:tet var församladt, och
hade nödiga kanoner laddade till hands."
Efter Dellwigs död erhöll Hastfer regimentet, men IL,
som var den andra på förslaget, blef utnämd till Öfverste
i armeen, 1758. S. å. förordnad till Vice Landshöfding i
Helsingfors. Under denna tid hade ban i flera år haft
inseende öfver fästningsbyggnaden å Sveaborg.
1760 utnämd till Ledamot i GeneralKrigsRätten,
öfverreste han till Stockholm. Angående de intriger, som vid
denna riksdag spunnos, och hans eget utnämnande till
Riks-Råd, meddelar han följande skillring, hvilken förtjenar belt
och hållet meddelas. "De såkallade Hattar hade vid den
sista riksdag en deciderad pluralitet. Men regeringen, som
bestod af samma slags folk, hade sedan Ständerue skildes åt,
varit tämmelig tilllagsne. De hade utom Ständers vettskap
börjat krig med Konungen i Preussen, hvarförutan de på
åtskilligt sätt, gått ifrån de dem af Riksens Ständer
lemnade föreskrifter, hvilket allt uppväckt ett stort missnöje i
deras eget parti, så att större delen äfven af dem, kommo
tillsammans i det fasta uppsåt, att ställa dem till ansvar,
och sätta Rådsmyndighetcn inom vederbörliga skrankor,"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
