- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 6. Haartman-Järta /
207

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Holmbergsson, Johan d. ä.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Holmbergsson, Johan d. fi. 207

på dessa ställen står, vore oegentligt och förvillande. Utan
tvifvel var detta uttryck äfven medverkande till den
stridighet som i tolkningsvägen visat sig. Detta insåg väl H.
redan då, men som det behöfde understödjas af
historiskt-philologiska grunder, ansåg H ej lämpligt att för sådane
granskare, som en Riksdag erbjuder, framlägga dem. Detta
förtigande var dock mindre rigtigt. Den ohöljda sanningen
hade kunnat förekomma en del origtigheter, som sedermera
vid domstolar visat sig *).

4:o. Tvenne å Stockholms Riksdag genomdrifna lagar
hafva utseendet af att för qvinnokönet vara fördelaktiga,
men äro oftare skadliga. Deruti var dock Lagutskottet
o-skyldigt. Den ene, hvarigenom mö skulle af Konungen
kunna förklaras myndig, bestreds af Utskottet helt och hållet
såsom endast förmånlig för Chevaliers d’industrie. Den
andra om qvinnas äktenskap, som under högtidligt löfte
derom blifvit häfdad, var blott i det hänseendet föranledt af
Utskottet, att detta tillstyrkt afskaffandet af den svältkur,
som 17o5 års Förordn, anbefallt till befrämjande af vigsel
för sådana, som af domaren blifvit förklarade för äkta
makar, jemte det att 10 §. 5 kap. G. B. borde alldeles
bortgå såsom borgerlig lag, hvilket dock ej skulle hindrat, att
hvad Kyrkolagen i detta ärende stadgar, för Prester och
Domcapitel kunnat der qvarstå.

o:o. På Örebro Riksdag förekom fråga om hvad som
vore att iakttaga i afseende på betänkliga folkskockningars

*) Se vidare i detta ämne Calonii biographi i detta Lexicon
sid. 165 af J. H—n. Vid Calonii biographi förgäts en anekdot, som
förtjent att anföras. I H. Domstolen, då C. der hade säte och
stämma, förekom en gång ett såkalladt majestätsbrott af en bonddräng.
C. som ansåg att M. B. C. V. 1 §. var stiftad för att skydda samhället,
kunde ej finna sig vid dess tillämpning mot en drängs råhet och
skilde sig både från dem som fordrade balshuggning och dem som
fordrade en nåd med spöslitning. Han fann nemligen, att nämnde
lagställe afsåge tal, der orden således hade sill rot i personens politiska
charakter och stode i sammanhang med någon plan; men vore med
sina stränga straffbestämmelser allsintet passande att tillämpa på tomt
och groft prat. Som lagen ej upptagit löst prat så, om det ändå
med straff borde anses, fann C. det endast kunna härledas från Missg.
B. I: 1, dock så, att brott mot Konungen räknades blott till halfva
böter mot dylika, föröfvade mot Gud; finnande äfven nåd med spö
nog upprörande och opassande som straff för ett oförståndigt uttryck
af en olärd person. Ett R.R. erinrade dervid att spö för en dräng
ej vore så betänkligt straff, hvarvid C. anmärkte: de svida likväl
lika på drängens som Excellensens rygg. Den tiden hade sådane
liberale soin Calonius. En <jucis consevimus agriss!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/6/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free