Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Holmbergsson, Johan d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Holubirgsson, Johan d. ä.
en Billardinrättning i Lund 1811, som häl- må ingå: Prof.
H. "hade ofta hört hillardspelare och dagdrifvare betyda
detsamma; önskade den närvarande billarden bort, men fann .
det enda hjelpmedlet deri, att tonen hos de flesta
studerande blefve vänd på allvarsamma yrken, så att spelare bland
dem bemöttes med hån; visste, att en dylik ton hos
ungdomen bildas af den ton i verlden, som sätter män med
utmärkta kunskaper och skicklighet på vigtiga platser i
samhället; att deraf uppkommo bland ungdomen de bäste
granskare på ungdomen; att alla medel mot spel vore
förgäfves, så länge inga användes mot spelare. Blefve åter
frågan om hus för goda gymnastiska öfningar och god musik,
samt att dessa fullkomnad« kunde bli tillgänglige äfven för
fattigare studerande på lämplige hvilostunder, då skulle
Professorn instämma med Prof. Lidbeck, emedan endast dessa
nöjen gifva åt kropp och sinne den styrka och liflighet, samt
medföra den förädling, som med förra åldrars kraft, mod
och arbetsamhet kan förenas."
Att H. under sina tröttande embetspligter kunnat som
Författare blifva hvad Sverige behöft och naturen
utrustat honom till, vore högst obilligt att begära. Han har
dock äfven såsom sådan sökt gagna. Hans juridiska bildning
har ett grundligt philosophiskt underlag. Sin första
philosophiska bildning fick ban genom studium af Lockes skrifter,
och trogen dennes philosophiska system, började han
uttänka en grundläggning för sin juridik. Han ville antyda
denna i-en disputation, men då ban uppdrog grundlinierna för
denna inför en Professor, lemnade Professorn honom en då
nyss utkommen skrift af Kant och bad honom läsa den först.
Disputationen blef sedan ej skrifven. H. fann i Kant
säkrare grunder och synnerligen gaf studium af Fichtes
Grundlage des Naturrcchts en "Anstoss" — att nyttja en Fichtesk
term — åt hans juridik till ren speculation. Han skref
sin Gradualdisputation under Prof. Boethii praesidium 1788:
1) "de fundamentis & adminiculis jurisprudentiæ legislatoriæ",
som han dock sjelf ansåg för ett omoget verk. Då han som
Docens förestod Juris æcon. professionen, fann han nödigt
att öfversätta och utgifva Sartorii Handbuch: 2) "Sartorii
Handbok för Statshushållningen efter Adam Smiths
grundsatser", Ups. 1800. I Upsala är den i Lund okända
föreskrift, att en privat examen hos Juris æcon. Prof. skall
föregå admission till philosophisk Candidatexamen. H.
fordrade, då ban förestod nämnde profession, att denne Sartorii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
