Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - c. Den yngsta linien, till Wuorentaka - 11. Horn, Arvid Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ö4
II o it > , Arvid Bernhard.
Efter denna tid begynner en ny epoch i H:s lefnad. Vid
årets slut fick ban befallning att återvända till Sverige *),
sedan ban blifvit utnämd till K. Råd, CaneelliRåd och
Can-celler öfver Akademien i Pernau, samt året derpå till
Grefve, samt Gouverneur för den unga Hertigen af Holstein. Vid
inträdet i Cancellict fann ban eu förman i sin svåger,
Grefve Gyldenstolpe. Ingen af hans tjenster var besvärlig, ty
Gari XU afgjorde de ilesta och vigtigaste regeringsärender i
sitt fällcancelli, så att Senaten och det egentliga Cancelliet
hade föga sysselsättning, och ofta under sessionerna, intet
hade annat att göra, än läsa Tyska och Holländska
tidningarne. H. roade sig den tiden att på sin speljakt fara
omkring i Mälarn och fylla dess stränder med dånande
kanonader, för att sålunda för sig sjelf återkalla minnet af
fältlif-vets buller. Men hans svågers föreställningar förmådde
honom snart att afstå från dessa förströelser och i stället
använda sin ledighet till inhämtandet af nyttiga, för sitt nya
embete behöfliga kunskaper. Jakten blef aftacklad: ifrån
denna tid träffades Rådsherren endast på sitt embetsrum
eller i sitt cabinclt, omgifven af böcker och documenter. Han
tog till sig en Major Prytz, som skrifvit ett Svenskt Jus
Publicum, tog hans undervisning och köpte hans förträffliga
samlingar af Svenska handlingar. Följden af dessa
bemödanden var också den, att då Grefve Gyldenstolpe 1710
afled, ansågs H. skicklig nog att blifva hans efterträdare.
Sedan K. Carl lidit olyckan vid Pultava, och i Turkiet
försvann ur Europas åsyn, började sällsamma rykten
utsprida sig bland nationen och mången misströstade, att
Konungen någonsin mera skulle återkomma till fäderneslandet.
Hela allmänheten fästade sina blickar vid den man, som
förenade hofmannens fina bildning med utmärkt
embetsinanna-duglighet, krigarens ära med borgerliga förtjenster, klokhet
med djerfhet, gudsfruktan ined lystnad efter verldens goda,
hvilket allt gaf upphof åt ett rykte, som började utsprida
sig, att Grefve II., hvars andra fru aflidit 1708, var nog
djerf att eftersträfva Prinsessan Ulrika Eleonoras hand och
genom henne kronan. Det berättas, äfven att detta rykte
*) Förmodligen i följd af lians svaga helsa, ty ännu i hörjan af
170G var hans helsa ej återställd, såsom han klagar i bref till sin
moder. (De la Gard. Arch. IX. sid. 110.) Sedan 1704 kunde han
understödja henne med penningar; hittills hade han undertecknat sig
sill moders "underdånigste tjenare"; såsom RiksRåd åtnöjde lian sig
att skrifva "ödmjukaste".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
