Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humerus, Bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Humeriis, Bonde. 275
såg bättre vara att uppbränna hvad som var skrifvet och
som så lätt blott blef stridsämne, hvaremot talet, det
lefvande, brinnande, kärlekständande talet skattades af honom
högt och Gud hade ock gifvit honom den egodelen. Han
talade med lif och kraft, i kathcder som i kyrka. Hans
hus beskrefs som en Patriarchs. Det var, säger Biographen,
som en landtkyrka, ehuru det andra i staden i anseende.
Andakt och fromhet låg på allas anleten, som solljuset på
det daggfriska gräset. Det var tyst af tankar, ej af
tanklöshet. Sitt 24-åriga äktenskap med Anna Steuch ansåg han
blott som en bröllopsdag. Blott mot dem, som bugade och
smickrade, styfnade och röt gubben. Staden välsignade
honom som en välgörare och bör så göra ännu. Jemte
testamente till fattigvården, anslog ban ock 16,000 dal. kmt till
ett slipend. Huinero-Steuchianum, som alltjemt sedan gagnat
studerande från Wexiö stift.
H. deltog i riksdagen 1719, då det nya statsskicket
grundlades, som på nationens utveckling hade större inflytande än
alla våra epocher af strider och triumfer. Han insattes i
BancoUtskoltet vid politikern Molins sida, der Conr. Ribbing
och S. Hyllen äfven befunnos. Då Bönderna klagat, att de
blott hade mynttecken, men ej fingo mat derför, utan måste
svälta — några hade redan sjuknat och fara vore att flera
skulle förgås, efter de hade inlet att lefva af —1- föreställde
H. huru skadligt det skulle vara, om silfverskiljcmyntet nu
straxt devalverades, hvilket var adelns vilja (med undantag
af Grefve G. Bonde, som ansåg betänkligt, att stryka af
bonden både pung och penningar). Emot Borgerskapet
försvarade han geistl. hemmans frihet från contrihution,
deremot begärde han alldeles ej frihet för onera realia (blott
pcrsonalia), om presten sjelf köpt sig jord. Han var en
bland de 10 prester, som skulle deltaga i uppgörande af
Regeringsform och Successionsordning samt bland dem, som
genomdrefvo Gezelianska Bibelverkets inlösande af kyrkorna
genom förskott till tryckningen. Då Upsalas Domprost L.
Molin ej ville erkänna formula concordiæ som en symbolisk
bok, blott som en förklaring, ville H. ur kyrkolagen visa,
att ingen skillnad der var gjord mellan August. Gonfessio
och af F. G. II. inlcmnade ett förslag till mynttecknens
afskaffande, hvilka alla hiföllo, dermed borgarena ej voro
särdeles nöjde, mon hvarvid II. anmärkte, att de sjelfve
devalverat mynttecknen och satt dciu i så lågt värde. Han anförde
bi o ön. i. ex. VI. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
