Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hylander, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
Hylander, Sven.
dra studier till brödstudier. Han studerade fritt och ädelt,
meu derföre icke mindre grundligt och mclhodiskt. Efter
ett aflagdt mycket vackert specimen blef ban år 1818
Do-cens i Historia Literaria vid Universitetet i Lund, och 1820
Extraordinarie Adjunct samt Underprefect vid Universitetets
historiska museum och myntsamlingar. Till den senare
befattningen var han så mycket skickligare, som ban med stor
framgång sysselsatte sig icke blott med egentlig
historieforskning, utan ock med de historiska bjelpvetenskaperna,
archeologi och numismatik. I båda var han val bevandrad,
och genom sin kärlek för båda gjorde ban Universitetets
samlingar stor nytta. För sina studier företog han sig flera
resor både utom och inom fäderneslandet. Han var ofta i
Köpenhamn och värderades högt af de utmärktare
historie-lbrskarne derstädes, en Münter, en Müller, en Magnussen,
en Thomsen, medn hvilka han ock förde en liflig och
förtrolig brefvexling. Ar 1820 företog H. en resa till Tyskland,
Holland och Frankrike. I Paris vistades han omkring ett
halft år; i Normandie, som för slägtskapcus skuld med
norden mycket intresserade honom, omkring 2 månader. Icke
blott historiska, äfven artistiska märkvärdigheter drogo hans
uppmärksamhet till sig. Han hade goda^ kunskaper i
målnings- och byggnadskonsternas historia. Ar 1825 och 1824
var ban i det medlersta Sverige, i Stockholm, Upsala,
Vesterås, Strengnäs, Linköping, öfverallt sysselsatt med
historiska forskningar. Ju mera ban närmade sig sitt mål, desto
rastlösare var bans lopp. Han hade icke tid till annat än
studier. Under all denna verksamhet kämpade ban med en
svag helsa. Hans bröst var angripet och flera gånger hade
han varit besvärad af blodspottning. Efter hemkomsten ökades
det onda och gjorde slut på hans rena, ädla, vackra
lefnad d. 19 April 1825. Af sina många forskningar bragte
han nästan ingen till slut; men den kärlek, det nit, den
redlighet, hvarmed han forskade, liksom hans rediga och
klara hufvud och hans stora kunskaper förvissade alla att
de yppersta resultater deraf kunnat framkomma. Hans död
beklagades icke blott af hans föräldrar och närmaste vänner,
utan ock af alla som käirt honom; ty hvar ban kommit hade
ban gjort sig älskad genom sin milda, anspråkslösa, men
tillika redbara, pålitliga och flärdfria charakter, och aktad
genom sitt allvar och sin grundlighct. Tegnér sjöng vid
hans graf:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
