Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårleman, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
Hårleman,, Carl.
om dessa ämnen temligen flyktigt, och skiljde ej alltid
emellan det möjliga och det önskvärda. Hans personliga
egenskaper äro sammanfattade i dessa drag: "han förenade
förståndets gåfvor med hjertats uppodlade, rena drifter.
Eld-fängdt begrepp, hurtigt snille, lättordadt uttryck, djup
insigt, sällsedd drift, äggande nit, mildt omdöme "öfver
andra, sträng mot sig sjelf, glad i borgerlig sammanlcfnad,
höflig i tal, afmätt i ord, ärbar under verldslig vishet,
allvarsam i svensk mannaplikt, sjelfklämd under andras
förtryck; Gudkär; menniskovän; i alla nöjen anständig och
måttelig; arbetsam, idog, uppmuntrande, tjenstaktig; from
make, lättjent husbonde; med ett ord dygdig." —- Denna
teckning eontrasterar märkcligen med den charakteristik,
som Copisten Gripenstråle meddelade samlaren Gahm, så
lydande: "H:s förtjenster voro stora: men sinnelaget hetsigt,
hämdgirigt och mindre ädelmodigt. — Att han på sin
hustrus inrådande changerade tänkesätt i den politiska vägen,
gjorde honom ock lefnadcn ganska tung till slut; ity alla
hans gamla förtrogna Vänner, cn Lantingshausen, cn
Palmstjerna, cn Klinckowström m. fl. skydde hans sällskap och
trodde honom om intet. Sluteligcn belönte
Enkedrottningen med hårda ord och förakt hans beredvillighet att träda
på hennes sida, och deraf tog han sig slutligen sin hastiga
död." Egentligen berättas han hafva dött "af chagrin öfver
några hårda ord Dr. Lovisa Ulrika gaf honom, då vissa
deco-rationer ej voro så hastigt färdiga som hon ville." — På
riksdagarne talade ban oförskräckt, men var egentligen
mindre sjelfständig än ett verktyg åt partierna. Denna hans
politiska role begynte med 1758 års riksdag, då ban inkom i
Sekreta Utskottet. — Af H. har man 2:ne porträtter, och
flera medaljer blefvo öfver honom slagne. Ilan begrofs i
Jakobs kyrka, men sedermera fördes liket i en hvälfd graf
på Clara kyrkogård, der Höpken lät åt honom uppresa ett
monument. Föröfrigt firades hans minne genom åtskilliga
tal och grafskrifter i Stockholm, Upsala och Lund.
Skrifter: Dagbok öfver cn ifrån Stockholm genom åtskilliga
Rikets Landskapet- gjord resa år 1749. Sthm 1749. — Bref till
Presid. Gr. C. F. Piper om dess vidare resa. Sthm 17JJ1.
Fortsättning deraf (ofullbordadt arbete). Sthm 1785. — Tal om
utländska resor, vid Presidii nedl. i Vet. Akad. 1740. — 6 Rön i
Akad. Handl.
(Källor: Stjernmans Matrikel. —Äreminne i K. Vet. Akad. af C. G. Tessin, 1753,
öfversatt pi tyska af Dähnert. Greifsw. 1753. — Kleins Sthms Mag. 1 Th. s. 71
— 95. — Adelungs Lex. — Rosenhanes Anteckn. — Lefnadsbeskrifning, författad
»r Berch (otryckt) och af Gahm, jerateflera källor i Gahms Biogr. Saml. T. XVH.
Mscpt på Ups. Bibi.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
