- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 6. Haartman-Järta /
323

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Höpken, Anders Johan von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Höpken, Anders Johan, von. 331

I naturen är en långvarig stillhet förderflig och menniskor
eorrumperas af samma medel." — Den skrift, hvarur detta
yttrande var ett utdrag, saknas dock i dagens protocoll,
ehuru den der finnes åberopad.

H:s öfverdrifna försigtighet kunde dock från honom
lika litet som från de öfriga Råden afleda Ständernas ovilja,
när de i Oct. månad 1760 samlades. "Ett oväntadt krig,
en omåttlig penningelivirfvel, en odräglig vexelcours, en
högt uppdrifven lux och förstörande dyrhet spridde gäsning
i alla sinnen. Man svärmade åt alla håll: ändring i
Regeringen, Engelska friheten, hämd på Rådet, som nu äfven
var ett mål för hofpartiets agg." Mot Palmstjerna och Scheffer
var förbittringen störst, såsom "de der djerfvast talat mot lag
och satt sig emot Ständernas sammankallande." Föga mindre
skonades H. och man ville sätta vakt kring hans hus. En
af hans djerfvaste motståndare var Pechlin, som frågade
med skäl: "huru är det möjligt att riket utom Ständers
vett-skap fått krig, utan att PremierMinistern det bereder."
Denne förekom sin afsättning derigenom att han sjelf (d. 5 Febr.
1701) begärde afsked. Sednare på riksdagen tog dock
stämningen en för Uattpartiet och Rådet gynnsammare vändning *).
Vid en i Juli anställd votering blef H. åter invald, och
er-buden 10,000 plåtar, antingen ban ville blifva qvar eller
icke, och d. 11 Aug. på Konungens anmodan, inträdde han
ånyo i Rådet, hvarifrån ban dock redan d. 12 Nov. afgick.
Cancelleriatet öfver Upsala Akademi nedlade han 1764 i
Kronprinsens bänder.

Sedermera lefde H. i Qdet enskilda lifvets lugn bland sin
familj och sina böcker. År 1767 begynte ban att författa
sin lefvernesbeskrifning; hvaribland förekommer följande
anmärkning: "Antingen bör det tillskrifvas klimatets hårdhet
eller tidernas beskaffenhet, hvaruti jag här lefvat, att mig
infallit den tankan, att jag helst ville dö i Sverige. Man
ledsnar snarare här än annorstädes. Konung utan myndighet,
frihet utan säkerhet, kyrka utan religion, Adel utan adliga
seder, Prester utan moral, Borgare utan förmögenhet,
Bönder herrar. Mina samtida måste bekänna detta vara sanning;
jag önskar alt efterkommande måtte anse denna beskrifning
endast som en satir." (Skand. Sällsk. Handl. III. 266). Efter
regeringsättets förändring blef H. 1773 ånyo inkallad i
Rådet, hvilket embete, numera icke åtföljdt af några faror,

Orsakerna dertill se Geijers Teckn. sid. 270 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/6/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free