- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 6. Haartman-Järta /
379

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till Bokstafven H - Hambræus, Jonas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

n a si b n .c o s , Jonas. 379

dess snille. Ty då hände man ej ordet, liberalism; men ban
var liberal, och hvar helst större naturanlag träffades, der
ansågo konungar ocb undersåter, att studier borde
understödja dem. I våra dagar predikar man mot kastväsende
och vill dock grundlägga ett dylikt. Det förundrar oss att
läsa hos en aktad författare: "Om en välmående bonde
besluter sig till att låta uppfostra sin son till prest, ryckes
ban icke ur den bana, till hvilken han var född?"
häpnande öfver, alt till och med en artillerist har sin son i
Clara skola. Men om i artillerist-sonen ligger ett frö,
hvilket studier kunna utveckla till en Linné — bör ban då bli
Artillerist? Om Linnés son ej bar anlag att bli Professor
— bör ban då för fadrens skull nödvändigt bli> det? Eviga
begär bos menniskobarnen, att lägga sigiGuds embete!-—
om det uttrycket kan medgifvas!

Men detta kaslbegrepp fanns cj då gossen i Hambré
först anträffades af Bisk. Jesp. Svedbergs morfader.
Kyrkoherden i Svärdsjö. Han utvalde gossen för studier och
gossen gick deri längre, än alla, som i det decenniet föddes
till studiernas b,ana, (nb. om man födes till någon
lefnadsbana, mer än regcrandets i arfriken). Vid lo års
ålder inmattes ban i Gefle skola och befans efter 4 år mogen
för Akademien och blef student i Upsala 1608.

Akademien var då redan bragt till akademisk
verksamhet. J. Rudbeckius, som stod främst bland de ofrälse i
landet, då Axel Oxenstjerna stod främst bland adlcn, satt
redan i katbedern med græcum purum i baud och talte ej
ett ord utom pä grekiska och latin i lärosalen. Raumannus
yfdes snart öfver sin titel af Rector perpetuus, om
perpe-tuiteten än var kort, liksom öfver äran att vara "primus
Doctor Thcol. inter limites Svecia; natus post rcformatam
religioncm *)." Lenæus blef ej, oaktadt Raumanni
sträfvande, afskrapad till något bondegäll, utan sökte att vid
Universitetet ha nytta af Prædicabilibus **); och der var
såle-dës nog tillfälle för H. att lära. Likväl efter tidens
opinion, måste utfärd ske till andra länder. 1611 begaf ban
sig med några adliga lärjungar till Greifswald, der han blef
Magister 1614, hvarefter ban återkom och prestvigdes i
Upsala s. å. Följ. året åtföljde ban Erkebisk. Kenieius på
en visitations resa till Norrland, då ban hade fägnadeu åter

*) DclaG. Arch. XI: SR.

**) h. e. p. »7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/6/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free