Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lejonstierna, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Figrelius. Sönerna voro 1) Bengt, som blef Domprost i
Linköping. En af hans söner adlades under namnet Gripendahl.
2) Daniel, adlad Lejonstierna, bvars öden vi nu skola teckna.
5) Olof, Hospitalspred, i Linköping och 4) Nils, död som
student i Upsala. Dottren Margreta blef gift med Pastor
Nicolaus Emundi i Kappestad, och moder till RiksRådet
Frih. Emund Gripenhjelm, som äfven kallade sig Figrelius,
innan ban blef adlad (se hans Biogr, i detta Lex.)
Daniel Figrelius föddes i Landeryd 160o. Blef
student i Upsala 1621 och Phil. Magister 1629. Han valde
nu lagfarenheten till sitt studium och blef 1657 i Orleans
promoverad till Juris utr. Doctor, en den tiden sällsynt
värdighet i Sverige. Efter några års frånvaro återkom han
till fäderneslandet och blef 1659 förordnad till den förste
Justitiæ President i Norrköping, hvars Magistrat då bestod
af 5 Borgmästare, 1 Syndicus och 10 Rådmän. Han kallas
väl ibland Burggrefve, men någon sådan fullmakt är icke
för honom utfärdad.
Figrelius visade snart att han var sin plats vuxen. Han
utarbetade till en början, utom en skråordning för
jern-och stålarbete, en vidlyftig "Rättegångs-ordning till detta
vårt forum uti Norrköping accommoderat, stält och
lämpadt" såsom titeln på det ännu i behåll varande originalet
lyder. Af Hofrättspresidenterne öfversedd och befunnen
grundad på lag och laga stadgar, blef den af Kgl
Regeringen gillad d. 25 Sept. 1640 och brukad till 1695, då den
allmänna Kgl. Rättegångsordningen utkom. Ibland F:i
första göromål var ock, att 1659 noga ransaka och öfverse
stadens ägor och andra angelägenheter. Hans nit
förvärfvade honom allmänt förtroende och han blef 1640 väld till
stadens Riksdagsfullmägtig, då ban utverkade åtskilliga
för-moner.
Är 1645 uppdrogs åt F. af Regeringen att contribuera
sitt hetänkaude till processen i (Stads)Rätterna, till den
Lagcommission som då förordnades. Den af denna
Commis-sion författade Rådstugu-Process, 14 Cap., lärer vara
uppsatt af Figrelius.
Figrelii medbröder, Handels-Borgmästaren Hising, hade
varit Riksdagsman 1642, under F:i sjuklighet. Då
riksdagsbeslutet upplästes å Rådhuset, uppväckte detsamma stort
missnöje hos Borgerskapet, i synnerhet den påbudna
inrättningen af allmänna bryggerier, och ibland annat yttrades,
att de iöga hade att tacka sin Riksdagsman för. Hising, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
