Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg p. 178 r. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<288
kistor med gevär och några amunitionsvagnar; i Strassburg
togos 28 fångar, emedan 13 timmar före detachementets
ankomst, tross osh kanoner hade derifrån afgått till
Passe-walekv’ Blef då något genom brist af raskhet försummadt,
så synes det gälla venstra flygeln. — I sjelfva
charakteri-stiken af Essen, der det nämnes hvad "usla skrifvare vågade
under hans förvaltning göra" (p. 162), återfinna vi ju ord,
riktade äfven mot den annars af Arndt prisade Brinkman,
hvilka läsas i Armfelts bref härofvan p. I 16, så att Arndts
källa är ej svår att upptäcka. Och hvad Armfelts penna
än dugde till, att lugnt och oväldigt skrifva hans ovänners
historia, dertill var den visserligen icke skickad. I sv. öfv.
af Arndts nämnda skrift p. 301 anföres att Gustaf III
för-hjelpte den fattige v. E. till ett rikt giftermål och gods i
Pomern; att Gustaf IV Adolph förband honom genom
efter-trädesrätt till Küssowska långodsen med 15,000 R:r årl.
inkomster m. m. Huruvida Kammarherre Fredr. Ulrik v.
Essens till Kaflås son kunde kallas fattig, må lemnas åt
tycket och smaken att afgöra. Reglerade torde II. II. v.
Essens affärer alltid få hafva kallats: (Arndt uppgifver att
Essen — som då frivilligt nedlade Öfverståthäliareembetet
-— vid Gustaf IV Adolphs anträde till regeringen fanns i
ruinerade omständigheter). Uppgiften om Gustaf III:s
inblandning i Essens första giftermål har äfven varit synlig
hos svenska författare, hvilka skolat förklara A. L.
Rib-bings hätskhet mot Konungen. Det är säkert att A. L.
Ribbing var Essens medtäflare om Fröken Charl. Eleon.
De Geer, och möjligt att R., som i föräldrahuset hört så
mycket hatväckande om Konungen, kunnat egga sin
politiska fanatism genom en korgbegåfvad älskares vanliga
rimliga eller orimliga misstankar i fråga om nederlagets
orsaker; men den känner ej oppositionsmannen Frih. Carl
De Geer 1788, som tror, att han lät K. Gustaf blanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
