- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
2

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kärleksfulla hägn, hvarmed han vårdade sig om konsterna,
om folkupplysning och vetenskaper, har genom det
tillstånd, hvaruti hans förmögenhet sig vid reductionen
befann, visat, att han mera förstått gifva än taga. Vi samla
här några omdömen ur särskilta tidskarakteristiker, (ty
skaldernas lofprisande qväden höra till Mæcenatens ära, och
skola vid teckningen af hans förtjenster som
Academie-Canceller få sin plats), och bifoga sedan vår uppfattning
af dem och mannen. Anteckningarna om Christinas, Carl
X:s och Carl XI:s tider i Sveriges historia, införda i Handl.
till Sk. hist. IX. d. förmäla. „Christinas anlag till
öfverdrift i sinnlighet och frikostighet fingo en förderflig
väckelse af en Magnus Gabr. De la Gardie, . . . . unger
avantageux, en etourdi, lycksökare som sökte uttränga bra
folk: k. Carl XI. kunde aldrig med honom; var vispiger
med ytlighetens innästlande seder i prakt och nöjen; med
en förmånlig figur var han, som det säges, den förste,
som väl med allmänhetens begifvenhet för det intagande,
men utan allmänhetens aktning, fick insteg i Christinas
legera hjerta. Det är denne Grefve Magnus, som hon
obetänksamt gifte med en Prinsessa sin slägtinge, och
som vi sett åldras Gudfruktig och olycklig i höghetens
hala salar, förmycket lastad och förmycket berömd.“ Gref
Bonde skrifver om M. G. D. att han „var mycket
vältalig, bien faisant, stora gåfvor att vinna folks affection,
lärd, qvick, kunnig i Potentaters interessen; men var ej
nog begåfvad med constance och fermeté; mer commode
än en favorits väsende tillsäger, derföre kunde han
sällan bibehålla sig hos öfverhetspersoner i credit; hade
varit mycket rik, om han ej genom profusioner och
oordentlig hushållning förstört sina affairer, capable att
förtära ett helt konungarike, om det varit i hans våld; han
lefde och du jour au lendemain, föga bekymrad att
fråga hvadan det kom, eller om det var med rätta, först
det lades dit det tarfvades. Hans alliance var stor: Han
var salig konungens svåger, och kon. (Carl XI:s)
fasterman, således hos Enke-Drottningen i mera anseende än
de andra.“ En blick på dessa inryckta bidrag till en
karakteristik af Sveriges störste Mæcenat säger genast, att
de kommit från en nation, som förr värderar sträfheten,
när den är i förening med embetsmannaduglighet, än den
förlåter fladdrande, om än aldrig så lysande talanger.
Snillets fel, och den själs, som slösar med sin eld till
fladdrande lågor, med sin rikdom till yppig fåfänga,
undvikas lätt af den betänksamma tvärheten, den surmulna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 14 15:12:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/supplement/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free