- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
3

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och idoga medelmåttan och den njugghet, som hushållar
med håfvorna af sin inre och yttre fattigdom. Klandret
fäster sig helst vid de ljusa och luftiga gestalter, hvars
inre värma en sydlig sol lifvar, och i hvars älskvärda,
men lättsinniga regellöshet hvardagsförståndet ofta
förnimmer missräkningar med ziffran, missljud för känslan
af det sedligt harmoniska och felsteg från den vädjobana,
som den kallar pligtens. Samtiden ansåg Gref Magnus
äga den lyckan, eller olyckan, att älskas af en
Drottning, hvars nåd han länge stod närmast, hvars
allsmäktige gunstling han var hela år, och af hvars hand han
mottog en Furstlig Gemål. Allt mer än tillräckliga skäl,
för att reta afundsjuka sinnen hos hans samtids stolta
Adel, som väl kunnat önska att med den krönta qvinnan
ryckas om spiran, men ej förlät henne att öfver en
enskild hafva spridt glansen af den gyllene spiran och
omhuldat honom med den kungliga nådens solsken.
Grefvens ridderliga galanteri besvarade Herrskarinnans
utmärkelser, tills kabalen trängde sig emellan tvenne höga
själar, tvenne lätta sinnen, som i bildningens historia ha
en plats bredvid hvarandra. — Vidare — Gref Magnus
slösade med eget och Sveriges guld; han trodde, att i
en monarchie skulle förtjensterna genom belöningar
frammanas och befordras, och kronans gods, när ej annat
fanns, gingo bort i förläningar. Man räknade öfver hvad
misshushållning, genom förbiseende af inkomsternas och
utgifternas skiljaktighet, kostat kronan. På samma gång
vetenskapen och konsterna åt den store
Academie-Canceller erbjuda sin gärd af tacksamhet, kunde deras älskare
erinra, att den man, som i den klassiskt rika forntiden
förlefvat sin ungdom, förglömde, att det var ej guldets,
men jernets land der hans stamträd slagit ut i yppig
vext. Han som bortjollrat glada dagar i en Drottnings
salar, der rika segerbyten från Tysklands härar tycktes
förkunna rikdom, och som sjelf förbytt sina fäders
borgar medelst konsternas och guldets trollmakt uti Feeslott,
han hade ej lärt att räkna och väga en usel penning för
det allmänna, då tusende af hans egna vandrade ut för
de Mæcenatiskt ädla och lifvet förskönande skiften,
hvartill den furstliga frikostigheten dem bestämt. Förrän vi
bryta stafven öfver Grefve Magnus, låtom oss tillse hvad
han verkat som Mæcenat i konstens och vetenskapens
verld, och den bland vår tids och vårt lands stora, som
uträttat mera, — men ingen annan — — må granska
hans slöseri och gifva misshushållningen med ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 14 15:12:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/supplement/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free