- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
25

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1)k. la Gardik Magnus Gabriel.

25

begått en trolöshet, eller ett förräderi, så var det
antingen mot staten, eller mot hennes person. Hade det varit
mot staten skulle hennes samvete tvungit henne, trots af
den vänskap hon honom lofvat, att i laglig väg låta
honom straffas. Var det mot hennes person, skulle hedren
förmå henne att behandla honom efter hans låghet. Hon
hade likväl om honom eo bättre tanke, som man kunde
se af de fördelar, hvarmed hon öfverhopat honom.
Drottningen frågade, hvem som sagt detta, och De la Gardie
uppgaf hennes Stallmästare,’Sternberg. Sternberg, inföll
Drottningen, är en alltför hederlig man, för att uppdikta
dylika osanningar, och hon hade om honom en så god
tanke, att, om han stod till sin utsago, ville bon sjelf
vidgå det. Emedlertid efterskickades Sternberg och
några af Riks-Råden , soln stannat quar i anti-chambren.
Sternberg’ tillfrågad af Dr. svarade, att lian förundrade
sig, att Grefven, som han alltid högaktat, och hvars
bästa han sökt befordra, hade så svärtat honom bos
Drottningen och sökt undergräfva hans lycka. Han ville besvärja ,
det han aldrig hört H. M. säga något dylikt; för öfrigt
kände ban för väl den trohet man är sin Souverain
skyldig, för att upptäcka hvad denna i hans närvaro yttrat.
Ingen skulle kunna bevisa, att han sagt detta. Drottn,
tillfredsställd af Stcinbergs nekande, ville af medlidande
med Grefven (efter hvad Chanut förmäler), ej drifva
saken längre; men Sternberg trodde sin heder fordra, att
Gr. uppgaf, af hvem han hört detta. Drottningen biföll,
ined tillägg, att det var ej första gång Gr. kommit fram
med dylika ogrundade klagomål, han hade försökt flera
gånger förut att störta dem , som kommit i nära beröring
med henne; och bon misstyckte ej, att. Sternberg skred
till denna ytterlighet med honom, för att hon en gång
kunde bli befriad från Grefven, från hans onda lynne,
och ej se sig besvärad af lians klagomål. Då St. gick
till Grefven, ville denne ej uppgifva någon. Han visade
St. all möjlig artighet; förklarade, att då St. nekade till
att hafva sagt något dylikt, ville han tro det, och att
den som det berättat, var en skurk m. m. Oaktadt St.
var envis och påstod, att Grefven skulle säga sin
sagesman; annars ville ban ej tro, att Grefven hade någon,
det oaktadt uträttades dermed intet. Drottningen måste
tvenne gånger skicka Prins Adolph Johan till Grefven med
uttrycklig befallning att tilltredsställa Sternberg, hvars
heder det gällde, så väl som Grefvens, att få sagesmannen
nämnd. Rättade sig ej Grefven derefter, hotade Drott-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 14 15:12:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/supplement/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free