- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
49

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dr i,a Gardie Magnns Gabriel. 49

lande klagomål, och att med uppmärksamt öga följa
sinnesstämningen och folkets förehafvanden i provinsen.
Hvad det klagomål beträffar, att inga soldaternas
utsväfningar bestraffades, var det såvida ogrundadt, att alla,
som anklagades, underkastades ransakning, och påbud
utfärdades, att hvem som heldst som lidit någon förlust,
eller förolämpning, skulle med sina klagomål inställa sig
hos befälet. Puffendorf bestrider för öfrigt, att landet
genom inqvartering, eller beskattning kunde anses betungadt.
Att bönderna ej ägde skäl att klaga, röjes af den
omständighet som gaf tillfälle åt sammansvärjningen att
utbryta, den glest spridda fördelningen af manskapet, 5 à
6 på 3 à 500 mantal; hvarigenom man undanröjde
möjligheten af folkets betungande, såvida endast soldatens
nödvändiga behof afsågos, och tygellöshet i qvarteren ej
utbröt i en slösande förstöring af förråder för ögonblicket,
hvilka i annan händelse kunnat för längre tid fylla
be-hofven. Men misstankan om ett dylikt förhållande
skingras af brist på alla bevis, som detta skulle styrka.
Adeln var ej befogad till klagomål; ty intet adligt gods
var betungadt med inqvartering, och den krigsgärd de
erlade, hade de frivilligt förbundit sig till. (In singulas
agri mensurus, quas hubas vocant, quinos unciales
exsol-verant). Verkliga orsakerna till sammansvärjningen äro
att söka i de för Sverige ofördelaktiga rykten, som
allmänt kringspriddes, att Konungen stupat, hans armee
blifvit nedergjord , och att Danskarna till lands och
Holländarne till sjös angripit Sverige. Lithauerne tänkte
derjemte att återvinna K. Johan Casimirs nåd, genom ett
allmänt anfall i qvarteren på de der förlagda, Svenska
tropparna. Under Sverige hade de gifvit sig af fruktan
för Ryssen, och då denna fruktan var förbi, blef det ej
svårt för denna sednare makt att uppvigla dem till
uppror mot den förra. Detta utbröt en och samma dag
öfverallt. Både adel och landfolk deltogo i
sammansvärjningen och ryktet förstorade den ej obetydliga förlusten,
genom att säga, det allt hvad Svenskar hette blifvit i
Lithauen uppoffrade. Grefve DLG. sökte att från sig
aflägsna förebråelsen för den olycka , som drabbat
tropparna , genom att framlägga de ordres han utfärdat till
befälet, att ej förlägga manskapet för långt från
hvarandra, utan tillsammans i större troppafdelningar, så att
de, när det behöfdes, kunde i hast samlas. Han hade ej
heller glömt anbefalla dem att gifva akt på folkets
tänkesätt. Och så snart olyckliga rykten från Polen ankom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 14 15:12:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/supplement/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free