- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
67

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1)k. la Gardik Magnus Gabriel. 07

trohet och en redlig intention var det iclse uträttadt, el^
ler lät sig göra. Skola alltså alla redliga män bevittna
kunna, att jag icke allenast aldrig denna tjenst ambierat,
sökt, eller mig derom förhoppning gjort, utan för
densamma fasat, och likasom en naturell aversion haft, så
att jag med all sanning kan säga, att jag undergick sal.
Konungens vilja allenast af trogen vördnad emot min sä
kära Konung och devot affection emot E. K. M., som en
då så späd ocb uug Herre, hvilken att deserera jag höll
för ett stort samvetsverk , och befarade, om det skedde,
Guds hämd , en stor mitt samvetes förevitelse och E. K.
M. påföljaude beskyllning och onåd med tiden."
Prinsessan Maria Euphrosyne berättar i sin egenhändiga
lefver-nesbeskrifning , att då hon efter Roskildska freden träffade
sin broder, Konungen, förtrodde ban henne sin önskan
att till R. C. välja hennes inan. "Då jag honom med
en Ödmjuk bön om knäna föll, ödmjukl. bedjandes, att
han ville förskona min Herre med den tjensten, ty
jag många skäl förebragte, min Herre ej heller begärade,
utan heller ville blifva vid den profession af kriget, som
hans förfader lycklige hade varit uti till Konungars och
Riksens tjenst, så väl fader som faderfader, hvaruppå
mig K. svarade: Nej min syster! det går intet an, jag
får alltid soldater, men till tjena mig till det jag
behöfver, och ej finner någon skickligare; ty jag ej heller kan
vara Kung och Canceller tillika; ty den tjensten behöfver
ea skicklig, klok och förståndig man, icke allenast för
riket, utan för mitt hus skull, och jag ingen nemre och
trognare kan finna; derföre min syster låt er behagat,
det måste så ske." På Prinsessans upprepade böner biföll
K. "att sjelf hafva det omaket till dess Er Herre kan
komma utur tractaten igen." Under Konungens sista
sjukdom bragtes det åter å bane att utnämna en
Riks-Cancel-ler, då K. yttrade till sin syster M. E. "Er Herre har
tjent mig som en ärlig man," och sedan då utnämningen
blifvit bekant och hon önskat sin man "kraft, styrka och
förstånd, ty på troheten må E. M. ej tvifla," dervid
inföll K.: "Förståndet har han, troheten vet jag ock,
tvif-las aldrig derom." Behofvet af män i Regeringen, som
voro Pfaltziska huset tillgifna, förklarar K. Carl X:s val
af DLG. till lliks-Canceller, af Prins Adolph Johan till
Riksmarsk och Herman Fleming till Riks-Skattmästare.
Flemings uteslutande säges vara föranledt deraf, att "de
andra Herrarne i Regeringen, synnerligen M. G. De la
Gardie ocb några i Rådet lade sig deremot, kanske af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 14 15:12:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/supplement/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free