Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
80 De la Gardie Maffmis Gabriel.
obligerat K. M. till krig, utan roed största beröm är
me-diationen vorden continueradt’ Att tropparna skickades
öfver till’Tyskland, skedde 1) matura deliberatione , 2)
för säkerheten af K. M. provincier , 3) efter inrådan af K.
M. Legater, 4) emedan Sv. säkerhet och gloire det
fordrade, 5) var ej nödigt att bryta (med Brandenburg) för
medellöshet, utan man liade kunnat taga quarter apud
status imperii och continuera mediationem, 6) var det
enda utvägen att förekomma Danmark och 7) hafva
Riksens ständer 1672 judicerat mäkta nödigt, att förstärka
krigsmakten i Tyskland." Man skulle ej hafva brutit med
Churfursten, härtill svarar R. C. att det är deras fel,
som härtill rådt, ej deras, som både muntligen och
skriftligen afrådt, som rådsprotocollet och ingifna, skriftliga
vota det betyga. När man går till protocollet, får man
se, på hvilken skulden faller." — Bonde i Sv. Anecdoter
medgifver, att Riks-Cancelleren heldst genom bemedling
velat afböja Sveriges deltagande i kriget, "men sedan
Frankrike kom ined nya offerter af 800,000 R. årligen,
var det ett stort skäl hos Canc. och större än alla
ratio-nes status. Han inrådde då Konungen på Skånska resan
att formera en armee på Tyska botten af 15000 man,
hvarmed han mente antingen skrämma Tyskarne till fred,
eller vinna tid . . . Ännu hoppades R. C. slippa activitet
och underhandlade genom P. Sparre i England, gcnoin
Ehrensten i Holland, och genom B. Oxenstjerna i Wien.
I Nimwegen skulle tracteras, men Sv. kunde ej bli
me-diator, utan endast pars. Franska Cabinettet kände Sv.
obenäget att med sina stridskrafter vända sig åt Tyskland,
emedan Danmark stod väpnadt och ej af Hert. i Holstein
kunde balanceras ; men deras bemödande lyckades så
mycket bättre, skrifver Bonde, som R. Canc. fick 30,000 R.
à part för sig." Då beslöts, att Brandenburg skulle
au-gripas . . Af det föregående inses, huru denna berättelse
vanställer förbätlanderna. Mot beskyllningen att hafva
tagit Fransyska penningar, och derföre rådt till kriget,
försvarar sig DLG. sjelf. "Det tages af rumor publicus,
som hafver sitt ursprung af få personers malice, . . och
om alltid det vore sannt, det den debiterar, vore ingens
oskyldighet ulan fara; 2) att en och annan Habæus låtit
pasqui||er trycka , är äfven så lättfärdigt som det förra,
och måste de största potentater i verlden och deras
Ministrar sådana calumnier utstå. . 3) Att jag af Adlercrona
en daler frän Frankrike njutit till min privat, skall
aldrig bevisas, och ses af räkningen, hvartill dessa medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
