Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
90 De la Gardie Maffmis Gabriel.
Sed liæc res aliam vitam adfert, och ibland så stora
förändringar i fäderneslandet är denna den minst
considera-bla. Deus mihi liæc otia fecit. Jag gör nu allt hvad jag
kan, att slå ur håg och tanke publicus moeror, efter
det så Guds och inin höga Öfverhets vilja är. In
posterum alius me saturet quies! och gifve Gud hvar och en
ett förnöjsamt hjerta och ett godt mod, som stödjer sig
på samvetet, med hvilken önskan jag slutar. . . .
Då Riks-Cancelleren vid sin befordran till R. Drotz
afträdde från sin förra , innehafda värdighet och tog
afsked ur Cancelli-Coll., „ber han dess medlemmar
bevittna vid de tillfällen det requireras kan , hans trogna Zèle,
tagandes hans goda namn i försvar mot illviljan, såvida
deras samveten medgifva honom det hafva meriterat
("hade varit der i 20 år); förordnades af Carl X. på hans
dödssäng och sedan unanimi voto på allmän Riksdag af
ständerna erkänd. Han försäkrade, att om han felat i
förstånd , dock alltid sökt K. M. och fäderneslandets bästa
och enskildas välfärd, bad dem considerera, att mycket
fatali lege går emot ens tankar och arbete, att
svårigheterna äro många heldst för mig i detta embete,
underkastadt så många omdömen, och sist bekänner ban gerna
sin ofullkomlighet i en profession, som var emot allt det
ban af ungdomen öfvat; derföre och förutan ovilja brist
kan spörjas i mycket, det ban ej nekar." (1680 d. 7 Oct.).
Efter les anecdotes de Suede var det DLG. förbudet
att infinna sig vid Riksdagen 1680, för att Rådet skulle
sakna både hufvud och tungomål. Man fruktade, att
DLG. genom sitt anseende och sin vältalighet skulle
[af-vända Ronungen från hans föresats, eller hindra Ständerna
(måste vara Riddarhuset), att blindt underkasta sig alla
fordringar. Mången troddes vara böjd för lindriga
medel, hvarigenom de oundgängliga behofven kunde fyllas,
utan att Adeln störtades. Reductionens stormar bryta löst
öfver den stolta Aristocratien, men innan vi se dem
begrafva de sista spillrorna af forntida ädlingars glänsande
hus, torde en öfverblick af DLG. verksamhet som
råds-medlem och hans yttranden som sådan lämpligast finna
sin plats. En hans grundsats var, att en monarchie ej
kan hållas uppe sine remuneratione et poena , och
möjligen härleda sig derifrån de löneförökningar och
gratiiica-tioner, som bidrogo sin del till deficit af rikets
inkomster. 1670 års stat uppgjordes under R. C. och flera an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>