- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
91

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De la Gardie Magnus Gabriel. 91

dra Rådsherrars frånvaro, och hade de, som för tillfallet
varit i rådet närvarande, förbundit sig upprätthålla
denna reglering af staten. Löneinskrankningary och
indragning af flera Gouvernementsplatser skall bereda besparing.
R. C. och de öfriga frånvarande vnro missnöjde, mindre
efter hvar de föregåfvo öfver att föira staten var ändrad,
än deröfver att saken af en minoritet blifvit företagen
och afgjord. Att DLG. i finance-ärender varit G. Bondes
motståndare, är förut omtaladt. DLG. ljusa blick äfven
i beskattningsfrågor, skönjes af det förslag ban gjorde 1671
att lägga en riksdalers tull på hvarje skeppund stångjern,
som utskeppades, hvilket skulle stiga till en summa af
100,000 R:dr. R. C. nekade, att Præsidenten van Éyck
varit auctor hujus consilii. „Jag skulle ej heller hafva
gifvit derom något förslag, om andra utvägar funnos till
att subievera den allmanna nöden." Ar 1675 önskade R.
C. att Compagnierna och societeterna gripa K. M. under
armarne med något förskott, alldenstund de njuta stora
privilegier, och gifva K. M. intet derföre, och som K.
]Vl. intet når det målet, som med privilegierna är
inten-deradt, att manufacturerna skulle taga till och förkofras,
så ser jag intet, hvarföre K. M. skulle vara skyldig att
på sin sida hålla det som dem uti privil. beviljas ....
Af bonden har man intet att vänta; han har sjelf intet
alt äta, och när bonden är fattig, har icke heller
Adelsman något till bästa. . . . Concelleren medgaf, att
fattigdomen var stor, men den kommer af luxus uti kläder och
gästebud hos borgarfolket här i staden, som så stor är,
att de från Riga och Stralsund, som sådant se, undra att
det blifver tåit." — Sedan tillstyrkte R. C. att af
Holländska elfecter, som sequestreras, taga till låns 50, eller
6U,000 d. s. m., med löfte att återbetala penningarna,
om Republiken kuude förmås till fredlig biläggning af
stridigheterna. R. C. deltog i de klagomål, som rådet
förde öfver brist och oförmåga att fylla de nödvändigaste
poster. Man skulle tro, att det onda låg mindre hos de
styrande personerna, än i sjelfva sakernas ställning efter
långa krig och slösande med förläningar, och att statens
funderande på ovissa medel, för högt tilltagna
gratifica-tioner etc. föranleddde detta bryderi. — I anledning af
conferentien med ständerna yttrade DLG. att ,,ständerna
hafva alltför mycket specialiter skrifvit K. M. före ....
De borde intet vidare svara, än dem blifver frågat." —
Då Ridderskapet önskade sammanträde med rådet, för
att framställa sitt påstående, det de ej måtte öfverröstas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 14 15:12:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/supplement/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free