- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
92

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

92 Db la Gahdik Magnus Gabriel.

af de 3:ne andra stånden, ansåg R. C. det for en
efter-tänklig sak, att alldeles separera rådet och regeringen.
Han önskade för öfrigt, att innan saken hansköts till de
öfriga stånden, man förut disponerat Ridderskapet till
K. M. tankar. — Angående adelns rätt öfver sina
skattebönder höll R. C- före, att dess jus borde förbehållas,
neml. halfparten af skattebonden mot kronan." Här må
nämnas, att Skånska adelns införande på Riddarhuset
utverkades genom DLG. .inflytande.

Då DLG. som Riks-Drotz höll sitt inträdes tal i Svea
Hofrätt, yttrade han. Man dömmer ej menniskors utan Guds
dom, och orätt dom är crimen læsæ majestatis. Domare erinre
sig derföre, att ban är Guds Legat. Men honom är svår att
befara ett godt samvete. Nu felas dijudication, förstånd
och lumier, ehuru man sig vinlägger och bemödar. Så
är ock svårt att alla affecter hålla i tömmar. Men det
måste ske; annars följer i egen barm stor orolighet. Jag
vill ej tala om tider, då domaren måste göra sitt
embete med qvidan och suckan. Domareämbetet är ej att a
rebiera. . . Det är 2 grundpelare, på hvilka
verdsregemen-tet står, religion och justitie. När de understödja ett
rike, så är intet att frukta. Gudsfruktan kan ej vara utan
rättvisans befordran, och derest denna ej sammanbinder
riket, lossas alla enighetens band, och statskroppen
sönderfaller." — Följande yttranden af DLG. inryckas här:
Menniskan har två ögon. Domaren skåde med det ena
på jus, med det andra på æquum , annars blir högsta rätt
högsta orätt." „Konungar böra anse alla undersåter som
barn för hans hjerta, såsom män för haiis förstånd." Går
en skeppare med medvind beständigt, aldrig hinner han
målet. Lika litet statsmannen." Kammaren är ej
kronans kassa, utan en hushållare för hela riket. Förakta
intet. Mins, Rom tändes med en sticka. En Minister
måste vara curieux och veta alltsom i verlden passerar,
alltid befarandes det värsta. Correspondance är anima
consiliorum." Dum Romae deliberatur, perit Saguntum."
„öportet är indeclinabile, som Gustaf Ad. plägade säga."

Störst är DLG. som Mæcenat, snart sagdt utan
föregångare och efterföljare i Sverige. Han väckte hågen för
nordisk fornkunskap, förärade till Upsala Academie
Gode x Argentxus af Ulphilas, som han i brabant fött för
2000 gyllen, stdan detta verk, som togs vid Prags
eröfring, bortkommit med någon af Christinas |arde. R. C.

d silfverband och skrin till att förvara denna ,.Phæ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 14 15:12:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/supplement/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free