Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adler Salvius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
127 Adler Salvius Johan.
dom kommo till Osnabruck. De Fransyska sändebuden
voro dAvaux och Servien, den förre gynnad af
Drottningen Regentinnan , den sednare af Cardinal Mazarin, ocb
sinsemellan misshällige, hvaröfver de äfven af sin
regering erhöllo föreställningar. Omsider hemkallades d’Avaux,
och Servien fick ensam hela uppdraget.
, . ■ r ’i i . ,
Salvius ägde besväret och förtjensten af de
underhandlingar med Comte d’Avaux, hvilka förberedde det
förbund mellan Frankrike och Sverige, i kraft hvaraf Sve-«
rige af den förra makten erhöll subsidier. Hela Salvit
smidighet, hans slughet och diplomatiska köld fordrades,
för att ej fångas i de nät, hvilka en bundsförvandts
mi-nisteriella förhandlingar förborgade, för att ej förhasta
ra-tificationen och sålunda förspilla de fördelar, hvilka
endast ihärdighet, köld och betänksamhet kunde trygga.
d’Avaux yttrade att ett nytt fördrag skulle uppsättas och
att man deruti bibehöll hufvudpunkterna af det förra, i
Wismar utkastade förslaget, men hvars ratification han
bestred af den grund att man ej kunde ratificera något,
som ej varit föremål för och resultat af ett gemensamt
beslut. Man var i ovisshet, om Comte d’Avaux genom
dessa invändningar åsyftade att undanhålla Sverige de
utlofvade subsidierna , eller han önskade en separat
traktat för Frankrike eller han af afund till Chaumont sin
företrädare i diplomatisk väg önskade tillägga sig hedern
af en ånyo utarbetad traktat. Bestämmandet af tiden, från
hvilken förbundet skulle taga sin början och subsidierna
utfalla, förökade anledningarne till tvister. Salvius
yrkade, att man skulle räkna från Augusti 1636, emedan
det ej var Svenska Regeringens fel, att förbundet icke
då blifvit ratificeradt och dess troppar hade genom det
kraftfulla satt, hvarpå kriget fördes mot Kejsaren, från
alla anfall å hans sida befriat Lothringen och Burgund.
Då d’Avaux ville afknappa subsidierna, sedan han ej
längre kuude bestrida de tjenster Sverige gjort Frankrike,
bestred Salvius det på denna grund; det var Frankrikes
fördel, att Baner med dessa penningar understöddes,
äfven om intet villkor uttryckligen det stadgade. Nu-blef
det en hederssak för Fransosen att neka. Hans Konung
ville intet gifva, för att ej synas tvungen att något gifva.
Detta köpslagande förklaras af Chaumonts bref till d’Avaux
hvaruti han gör denne det förslag, att hänrycka
Svenskarna 100,DOU R:dr, dem de sedan ville dela: "Det
skadade ej Svenskarne, de kättarne." Salvius drog fram de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
