- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
137

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adler Salvius, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

137 Adler Salvius Johan.



af Er. Gud låte oss ändtligen få den fägnan, att se en
god ända på detta blodiga kriget. . . . Kunde jag blifva
det främmande folket qvitt med äran, ville jag hållat för
en stor lycksalighet, och der så vore, att de 2 millioner
kunde sparas till andra mina nödvändiga utgifter, vore
det väl. Dock gör jag icke stort facit deruppå. Vore jag
så lycksalig, att jag måtte sedan sättia Christenheten i
ro, vore det allt mitt begär, och skulle akta det for min
del. I det öfriga tilltror jag eder flit och dexteritet allt
att menagera till min tjenst?’ När instrumentum pacis
är färdigt, så kommen sjelf hit dermed. Jag åstundar
högt att få tala ined Eder. Gud gifve oss fred, så
hoppas jag att komma à bout de tous mes desseins. blifver
fred, så få vi godt köp på långa näsor här hemma, och
vi fä säga: victrix ca lissa Diis placuit, sed victa Catoni.
Sat sapienti." Om Riks-Cancelleren skulle Salvius till
Comte d’Avaux hafva uttrat: "II a pius de passion pour la
guerre, que pour ses propres enfans." Hvad som vidare
tillägges, att Oxenstjerna ville göra Sverige till valrike och
tillskansa adeln all makt, hvilket lättast kunde ske under
ett krigs förvirring, hör till de af en utlänning skeft
uppfattade begrepp om en stor och ädel, historisk karakter,
så framt det ej, efter hvad som föregifves , verkligen
blifvit sagt af Salvius,- i hvilken händelse ett sådant
yttrande ställer mera honom än Riks-Cancelleren i skuggan. De
flera särskildta skäl, som kunde beveka Drottningen att
arbeta för, Oxenstjerna, om ej att motarbeta, åtminstone
att fördröja freden, höra ej hit. Vi nämna blott att å
ena sidan visade sig de endast genom långsamma
underhandlingar (ty tiden var i allt långsam) möjliga fördelar,
hvilka Sverige ej borde försaka, helst kriget till en del
underhöll sig sjelf. Huruvida känslan af sin persons
större oumbärlighet under den ined ett krig och vidlyftiga
underhandlingar förenade, större verksamhet hos
styrelsen kommit härtill, lemnas åt den beräkning, som roar
sig att reducera alla storheter, och på gull vigt väger
menskliga afsigter och tankar. Å andra sidan framträdde
nödvändigheten att genom en fred lätta den jordhrukande
klassens bördor, den ära, som var oskiljaktig från det
lyckade bemödandet att hafva satt en gräns för kriget,
och den njutning som vettenskaper, sköna konster och
ett glättigt hofs nöjen voro i stånd att skänka, och
tivar-åt man efter slutad fred mera ostördt kunde sig
öfverlemna. Orsakerna vare emedlertid hvilka som heldst; ett
factum är det, att Riks-Cancelleren och Drottningen hy-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 14 15:12:35 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/supplement/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free