Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<58
Hvart ftyng, da delar ut, mit öma hierta fårar.
Jag ryfer for din bleka hamn -
-Hvad väcker denna flod af turar?
Ack! grymma död! hvem fer jag i din famn?
pen enda jag har kår, hvars hierta för mig brinner:
Hvars arm, til mit förfvar, jag åter väpnad finner,
Nar jag hans hopp, jag ufla ! har förödt.
Hvad gör at han få nöjd i öpna faror hattar;
At han mot fvård och fpiut fig oförvågen kaflar?
En blind förtviflan den jag födt.
(Han lutar ßg mot en pelare
efter en ßunds tyßnad fortfar.)
Förnöj din fyn, du vilda högmods anda,
Som mig betagit alt mit hopp!
Se nu med jordens (loft det ädla blod fig blanda,
Som af din hårdhet offras opp.
Ack! kunde jag en gång dig offra åt den låga,
Hvars enda tröfl: jag nekat mig, -
-At blifva (all i trots af dig,
Jag (kulle blott mit hierta fråga.
Men himmel] i hvad tid, i min bctrykta famn,
M in öma kårlek åter vaknar!
Når iag des hufva mål, en ål(kad hielte faknar,
Tör hända, fvàfvar hår hans andelöfa hamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
