Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIII
Hanseaterna, hvilka nyss förehaft planen att göra en
gemensam expedition mot Gotland, betraktade väl med nöje K.
Karls företag, ehuru de icke ville lyssna till hans förslag om
ett förbund för att hämma sjöröfveriet (N:o 38, 90, 103), men
ej så det Danska riksrådet, hvilket, som det säges, deraf
föranläts att påskynda afgörandet om Kristierns val till konung.
K. Karl hade också sedan han underrättat dem om sitt val
återfordrat de statsinkomster, som Kristoffer utfört. Likväl
af-höras ännu icke några hotelser; men tvenne Danska rådsherrar,
ridd. Joachim Flemming och Anders Hak infunno sig hos K.
Karl, troligen medan han vistades på Borgholm, och med dem
uppgjordes, att ett möte skulle hållas i Halmstad vid
Valborgs-messan (den 1 Maj) 1449, hvarvid sex ombud af hvardera
riket skulle infinna sig, och formulärer för fullmagtema voro
redan bestämda. Sändebuden återkommo först sedan Kristiern
redan emottagit regeringen. Denne uppsköt också till den 12
November att yttra sig om saken; han lofvade visserligen att med
riksrådets bifall sända ombud till mötet och, om så behöfdes,
sjelf infinna sig der, men fordrade att K. Karl skulle draga
sina trupper från Gotland, hvilket land han sade sig hafva
erfarit, med rätta tillhörde Danmark »). K. Karl hade under
tiden begifvit sig till Stockholm, och derifrån den 10 Oktober
utskrifvit en gärd för sin eriksgata, hvilken han ock anträdde
i början af December. Han emottog derunder i Wadstena det
förenämnda eller måhända ett annat hotande bref från K.
Kristiern och vidtog derföre, då han sedan vid sjelfva julen
uppehöll sig i Skara, anstalter till iståndsättande af gränsfastena
Skageholm, Kinnaholm och Öresten, hvilka bevakade vägarne
från Halland, Ekholmen vid Trollhättan, utmed den vanliga
vägen från Norge, samt Rumblaborg nära Jönköping, hvilket
sistnämnda Taste beherskade vägen söderifrån öfver Holaveden
in i, Östergötland.
Belägringen af Wisby hade under tiden fortgått. Stads-
murarne voro i sin art ibland de starkaste försvarsverk, som
______ t
Dipl. Norveg. VI, 546. I Rimkrönikan säges, att K. Karl redan
medan ban la« på Borgholm af Danska Ridet ffitt en dylik anmaning, men K.
Kristierns bref nämner ej derom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
