Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XV
konungen var ganska förmånlig. Han skulle visserligen den 20
April uppgifva Wisborg till Birger Trolle eller hans
efterträdare å K. Karls vägnar, men han skulle vid samma tid få
emottaga Borgholm med Oland såsom besittning för sin lifstid,
hvarefter landet skulle hemfalla till Sverige; han skulle återfå
skepp och gods, som voro honom fråntagna, och erhålla allt
möjligt biträde vid sitt aftåg, alla fångar skulle frigifvas och
alla sora deltagit i kriget njuta fred. Det synes äfven som
man lofvat, att han i staden skulle dagligen få köpa nödiga
lifsmedel för sitt folk, men derom finnes icke något stadgadt i
traktaten •).
K. Karl upptog underrättelsen om detta aftal med billigt
misstroende i anseende till det långa anstånd, som man gifvit
K. Erik, innan han skulle lemna Gotland. Emellertid godkände
han i det hela hvad som skett, och befallde genom bref af d.
25 Febr. 1449 Erik Eriksson, att när Birger Trolle det
fordrade afstå Borgholm med Öland (N:o 3). Men han utrustade
också en ny skara, som under Magnus Gren skulle gå öfver
till Gotland och gaf denne dervid i uppdrag att så mycket som
möjligt påskynda Eriks afresa3).
K. Karls farhågor skulle snart besanna sig. K. Erik hade
blott velat begagna sig af de Svenska höfvidsmännens
godtrogenhet, för att kunna spela Gotland ur deras händer; ty ehuru
han icke heller var någon vän af Danmark, hyste han dock
mesta oviljan mot Sverige och särdeles mot Karl Knutsson,
som efter Engelbrekts död varit förnämsta hindret för
uppresningens qväfvande och således var den som i hans ögon bar
mesta skulden för det han mist sina kronor. Han hade på
vintern lyckats sända ett bud till K. Kristiern, med ett bref,
hvari han erbjudit sig att skaffa honom och Danska kronan ön,
om Kristiern ville sända honom 400 krigsmän. Redan den 25
Jan. 1449 kunde Kristiern svara, att »ett tal folk» under befäl
af ridd. Folmer Mårtensson och Jörgen Laurensson var färdigt
’) Det för K. Erik utfärdade exemplar uf traktaten finnes ännn i K.
Pro-vincialarkivct i Stettin och är efter Langebeks afskrift tryckt i Jahns Hist. om
UoioDskongcnie s. 523.
") Lübeckische Chroniken II, 120.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
