- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
XXII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XXII

K.Kristiern seglade efter lyckligt förrättadt hvarf tillbaka till
Danmark, sedan han lemnat Olof Axelsson qvar såsom
höfvidsman på Wisborg. Den Svenska hären lyckades ock efter någon
tid att komma hem, och K. Karl hade ej annat att göra än
att äfven den 24 Aug. ratificera det afslutna fördraget, tidigt
nog, för att hans höfvidsman kunde anse sig frikallade från
sin »borgen» 8). Ehuru besynnerligt Magnus Gren vid flera
till-fållen betett sig och ehuru hans åtgärder varit till uppenbar
fördel för fienden, lät dock K. Karl icke offentligen förmärka
någon misstanke för förräderi, ej ens i sina bref till den
Tyska Ordens-Högmästaren. Han lät honom behålla Åbo
slottslän, tills han följande året gjorde sig skyldig till andra
förseelser och olofligt lemnade sin post. Först då utbröt
konungens vrede mot honom, hvarvid han öppet förebrådde honom,
att han på Gotland handlat ej blott utan tillstånd, utàn ock
sökt leda konungen bakom ljuset, i afseende på utsigten att
kunna försvara landet. Grens sednare uppförande tjenade blott
allt för mycket att bekräfta de misstankar man hyste mot hans
ärlighet och gaf stöd åt det ryktet, att han redan vid
sammanträffandet på Wisborg svurit Kristiern trohetsed, ehuru han
ännu mer än ett år stod qvar i K. Karls tjenst.

Striden om Norska Kronan.
»

Medan företaget mot Gotland ännu pågick, hade K. Karl
äfven varit sysselsatt med den ännu svårare planen att vinna
Norges krona. Ställningen i detta rike var icke sådan, att
man kunde göra sig särdeles hopp att skilja sig från de öfriga
och välja sig en egen konung. Dess natur och läge hade anvisat
sjöfart och handel såsom de förnämsta grundvalarne för dess
bestånd; men Hanseaterna hade småningom undanträngt Nord-

") Diplom. Christierni I, 15.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free