Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIII
männen från dessa näringsgrenar äfven inom deras egna
landamären; till och med samfärdseln med andra länder, ja mellan
de olika landsdelarne, var derigenom mycket försvårad, och
befolkningens lifsuppehälle beroende af den spanmålstillförsel, som
genom dem erhölls. Landets forna politiska betydenhet, som
berott på dess flotta, var dermed också förbi.
En sjelfständig, på större förmögenhet och lysande
minnen grundad, adel hade aldrig varit talrik i Norge. Den hade,
sedan eröfrings- och krigstågen till andra länder upphört,
saknat tillfällen för det ena slaget af vilkoren för sin utveckling,
och hvad den fasta förmögenheten angår, lade dels landets
natur, dels konungamaktens öfvervigt ©öfvervinneliga hinder för
dess ernående. Då med K. Hakon Magnusson d. y. riket
upphörde att hafva ett inhemskt hof, minskades också tillfällena
att vinna det anseende och interesse för politiska frågor, som
följde af att kallas till konungens råd, hvilket nu mer i
anseende till dermed följande dryga resekostnader, enär konungen
vistades i Danmark, man synes nästan betraktat som en börda.
De gamla ansedda slägterna dogo antingen ut, eller nedsjönko
de i bildning och lefnadssätt till bönder, och de öfverlefvande
voro till antalet för få, att uppställa någon magt i staten. Och
dock var det bland dem som rikets enda representation inför
konungen förnämligast skulle rekryteras; ty några allmänna
riksdagar förekommo icke. Adeln förmådde alltså icke att
förhindra, att unionsregenterna här tillvällade sig en ännu större
myndighet än de enligt författningen borde hafva. Att
utlän-dingar upptagits i rådet och erhållit förläningar eller »syslor»
inom riket, hade under den siste K. Hakon haft sin ursäkt deri,
att han äfven herrskade öfver gamla Svenska provinser,
hvarest åtminstone en del af dessa varit bosatta. De hade troget
stridt på hans sida under kriget mot Albrekt och stodo i
slägt-skapsforbindelser med den Norska adeln. Under den första
föreningen med Danmark hade många Tyskar och Danskar
blifvit anställda som fogdar, och då efter folkuppresningen 1437
beslöts, att alla utländingar skulle utvisas, gjordes dock
undantag för sådana som voro gifta i Norge. Det var detta sätt att
skaffa sig naturalisation, som minst stötte nationalkänslan, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
