Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVI
gra rådsherrar sunnanfjelds blifvit kallad till ett möte i Oslo,
meddelade han sig med innebyggarne i Throndelagen om sakernas
ställning, hvarvid dessa, förmodligen å landsting vid
Olafsmes-san, förklarade att de icke ville hafva någon Dansk eller Tysk
till konung, utan antingen förenämnde Sigurd Jonsson eller K.
Erik, med vilkor att denne ville komma in i riket och hålla
fred med Sverige; läte intetdera sig göra, ville de hafva K.
Karl och ingen annan. Arkebiskopen lofvade dem att icke
samtycka till någon Dansk eller Tysk och verkade derefter
.»både med ord och bref» för K. Karls val; uti södra och vestra
delarne af riket hafva sannolikt ridd. Olof Nilsson af Talgö i
Ryfylke, höfvidsman i Bergen, och Erik Ssøhiundsson,
höfvidsman på Tönsbergs hus, varit verksamma i samma riktning,
ehuru det icke vidtogs någon mer betydande åtgärd förr än
fram på vintern, då båda dessa herrar jemte en kanik från
Throndjem och fyra väpnare •) på ett möte på Bohus den 26
Febr. 1449, med åberopande af ärkebiskopens, flera biskopars,
riddares, prelaters och allmogens önskan, genom en särskild
akt formligen förbundo sig att arbeta för K. Karls val. Denna
akt blef sedan tillställd konungen, som också på sommaren
till olika bygder i Norge skickade sina skrifvelser, hvilka efter
hvad uttryckligen uppgifves genom ärkebiskopen, ridd. Ohof
Nilsson och flera andra blefvo allmogen meddelade.
Men K. Kristiern hade också sina anhängare i Norge,
hvilka visserligen voro af ringa antal, men i följd af läget och
dåvarande gränsförhållanden lättare kunde vänta ett verksamt
understöd, särdeles under den tid då hamnarne voro öppna,
hvaremot från Svenska konungens sida icke utan största
svårighet någon hjelp kunde sändas till sjös. Det var troligen
detta förhållande, som gjorde en del af de i södra Norge
bosatta rådsherrar så försigtiga i afseende på konungavalet,
hvartill också K. Kristiern genom en särskild beskickning tidigt
synes hafva anmält sig. På ett möte under fastan 1449 2) be-
’) De voro: Erik Björnsson, Peter Nilsson, Hans Krukow och Einar Fluga,
alla sedan riddare och riksråd under Kristiern.
5) Ärkebiskop Aslak har den 21 Mars 1449 utfärdat ett bref i Oslo (Dipl.
Nor?. II, 589), men om han hunnit fram till detta möte iir obekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
