Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVIII
tillstädes, är ovisst. Emellertid har K. Kristiern den 2 Juli
utfärdat en handfästning eller försäkran, hvari han säger sig
vara väld till Norges konung af ärkebiskop, biskopar, riddare
och svenner, rikets råd i Norge, samt handgångne män,
köpstadsmän och allmoge, så att han förmodligen låtit borgare och
fiskare i Marstrand och deromkring föreställa de lägre stånden.
Han lofvade deri utom det vanliga, i afseende på lag och rätt,
äfven fri valrätt vid thronens ledighet, att så litet som möjligt
besvära rikets råd med resor till Danmark och att hvart tredje
àr besöka riket, så att Norges blifvande afhängighet af Danmark
är tydligt förebådad. I den kungörelse om valet, som i
valmännens namn följande dag utfärdades, åberopas ett
slägtskaps-förhållande till det gamla konungahuset, som gjorde K.
Kristiern till den närmaste arfvingen, hvilket var ogrundadt4), men
uppgafs för att dermed bedraga den vid föreställningen om
thronens ärftlighet fästade Norska allmogen. Den nyvalde
konungen skulle nästa midsommar, således först efter ett års
förlopp, infinna sig i Throndhjem, för att der aflägga sin
konungaed. Arkebiskopen och Sigurd Jonsson skulle under tiden vara.
riksföreståndare. Af de uti föreningen på Bohus den 26 Febr.
deltagande rådsherrar hafva hvarken ärkebiskopen .eller de
tvenne infödda prelaterna, ej heller ridd. Olof Nilsson eller
väp-narne Erik Björnsson och Hans Krukow beseglat denna
kungörelse, ehuru deras namn anföras i ingressen och de enligt
handfästningen åtminstone dagen förut skulle varit tillstädes. Hvad
den förstnämnde angår, kan det knappast vara tillfälligt, utan
har han antingen genast, så snart han återvann sin frihet,
lemnat mötesplatsen eller vägrat att sätta sitt sigill under brefvet.
Hans sinnesstämning visade sig på återvägen, då han i
Kors-hamn på Hvälöarne kom i ordvexling med den förenämnde
Hartvik Krummedike angående några saker, som dennes tjenare
hade fråntagit hans brefdragare. Han ville, försäkrade han
med en liflig ed, visa huru en Nordman for fram med en Hol-
’) Der säges, att Drottn. Margaretas mor (Drottn. Helvig, dotter af
Valdemar V af Söderjutland) och K. Kristierns morfader (Gerhard VI af Holstein)
varit födda af syskon, och likaså K. Eriks mormoder (Ingeborg, Drottn.
Margaretas syster) och K. Kristierns morfader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
