- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
XXXI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XXXI

Sedan han lemnat uppdrag åt ärkebiskopen att jemte
riddaren Einar Fluga4) och Aslak Thordsson förestå regeringen,
likasom Erik Sæmundsson hade en sådan befattning
sunnan-fields, samt låtit utfärda en särskild förklaring till K. Kristiern
i hela den Norska allmogens namn, att man icke ville hafva
honom till konung, afreste han genaste vägen genom Stördalen
och Skurdalsporten ä) öfver Jämtland till Stockholm, de» han
inträffade vid den 13 December. Han meddelade derefter
Högmästaren den 27 Dec. underrättelse om sin hyllning och
kröning i Norge, jemte öfversättning af den nyssnämnda
förklaringen till K. Kristiern (N:o 11), men undvek försigtigt att
redogöra för den betänkliga ställningen i södra delen af riket,
dit han just i samma dagar måste begifva sig. Det var här,
som Kristierns parti egentligen hade sitt tillhåll, och de herrar,
som förut med mer eller mindre motvilja hyllat honom, synas
nn mera ansett sig bundna, deribland äfven Olof Nilsson,
hvilken ifrån början förklarat sig för Karl. Hartvik Krummedike
var nu i spetsen för hans fiender. Karl tågade alltså vid
nyårstiden 1450 genom Värmland till Oslo och belägrade honom
på Akershus. Men efter några veckor kom det till ett
stillestånd, på det vilkor, att tvisten skulle anstå till^congressen i
Halmstad. Karl tog återvägen genom Viken och hade redan
i medlet af Februari hunnit till Svenska gränsen vid Lödöse.
Likväl lärer stilleståndet å denna sidan hafva begagnat« att
ostraffadt trakassera Karls anhängare 6), likasom Olof Axels-

Kristiern Bengtsson (Oxenstjerna), Arvid Klasson (kallad Djækn), Törd Bonde
och Algot Eringislason (af Ulfåsa, den förstnämndes son). Dipl. Norv. VI, 561.

’) Den förre var gift med en ärkebiskopens slägtinge, Gudrun
Hakons-dotter Bolt, omtalas icke under K. Kristierns första tid, utan synes dä hafva
nppehàllit sig i Sverige, der han också egde fastigheter, men blef efter Karls
afsättning åter riksråd. Jfr Dipl. Norv. III, 614, 692. Den sednare är
troligen Aslak Thnresson ridd., som också deltog i Norska rådets beslnt i Skara
den 19 Juni 1458, om K. Kristierns sons erkännande såsom thronföljare.

’’) Af de i Rimkrönikan omtalade orter är Möraker, nu Merager, en
kyrkby upp i dalen, Dufede, ntan tvifvel byn af detta namn inom Are socken i
Jämtland, vid n. v. stora landsvägen.

’•) Diar. Vazsten. »Daci vero fautores regis Karoli fortius postea
impu-«gnaverunt.o Karl säger i sin försvarsskrift af 1458, att K. Kristiern »haffuer"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free