- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
XXXIII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XXX11I

der till mötets utgång. I förhållande till vigten af de ärender
som behandlades var det mycket kort. Den 13 Maj, således
på mindre än två veckor, voro förhandlingarne slutade. Det
vigtigaste deraf var, att K. Karl skulle »med vänskap och
kär-lighet» upplåta K. Kristiern den del och rättighet som han hade
i Norge, och de Svenska sändebuden lofvade »med samlad hand»
att deras konung inom den 29 Juli skulle bekräfta afträdelsen;
gjorde han det icke, skulle de alla infinna sig i Helsingborg
och ej resa derifrån utan K. Kristierns vilja, om båda
konungarne så länge lefde. I afseende på Gotland kunde man
deremot icke komma till något annat beslut än att ett nytt
gränsmöte för denna och andra tvistepunkter skulle hållas vid
midsommartiden följande år, hvarvid K. Karl skulle infinna sig i
Kalmar och K. Kristiern i Sölvesborg, och derest icke de då
kunde komma öfverens om en lägligare mötesplats, skulle
sammankomsten ega rum i Kotiieby. Ehuru egentliga ändamålet
med mötet såluuda var förfeladt, trodde man sig kunna
uppgöra en ny unionsakt, hvilken, om den också kunde tjena till
fredens upprätthållande, gick vida utöfver gränserna för
sändebudens befogenhet. När en af konungarne afginge, skulle det
rike, som konung mist, derom underrätta det andra rikets
råds-herrar, och tolf nf hvardera riksrådet sedan, inom tolf veckor
efter dödsfallet, mötas i Halmstad, för att afgöra, om den
efterlefvande skulle vara konung äfven i det andra riket, hvarom
icke skulle under thronledigheten en eller flera riksföreståndare
tillsättas, att regera, till dess äfven den andra konungen doge.
Tolf af hvardera riksrådet skulle då inom förenämnda tidsrum
sammankomma i Halmstad, och ej åtskiljas förr än de valt en
konung öfver båda rikena, hvilka derefter alltid skulle vara
förenade; hvart rike skulle behålla sina egna lagar, hafva
infödda ämbetsmän och särskild finansförvaltning, men de som
begått gröfre brott i ett rike ej njuta skydd i det andra. Norge

ok beteech, de doch seden, dat se unschuldich weren, alse her Magnus Ghren
de hovetman was uppe Gotlande ok was uppe deme daghe to Helmestedhe, dar
des rvkes rad van Sweden overghaf dat ryke van Norwegbeu. Ok settede he
af de hovet! ude van den sloten uude settede dar nve wedder up; mer wo syk
dyt noch vorlopen wi], dat is noch nicht vor oghen.

Bidr. t. Standin. Hut. III. (J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free