Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL
i Hamburg, frigåfvo de det med både gods och manskap; men
den besättning, som Greu lagt derå, blef införd till Danzig, hvarest
de alla4) blefvo dömda och aflifvade såsom sjöröfvare. Gren
sjelf hotades af samma öde; men han lyckades medelst en
förskrifning å skepp med allt derå varande gods förmå
soldenä-rerna att föra honom jemte det återstående manskapet till
Lübeck. Sedan han ankommit dit och rådet genom deputerade
hållit en förberedande undersökning på fartyget, blef honom
ett herberge anvisadt och hans tjenare insattes i stadens häkte.
Då den förorättade Hamburgaren, egaren till skeppet som han
tagit, ditkom, för att åtala honom inför rådet som sjöröfvare,
fordrade man af honom först borgen, att han skulle fullfölja
sitt åtal; men då några borgare i Lübeck dertill erbjödo sig,
nöjde sig rådet ej dermed, utan yrkade, att han skulle ställa
säkerhet för all den skada som derigenom kunde förorsakas
staden och dess borgare, hvilket han ej kunde åstadkomma,
och blef han derföre likasom den tilltalade insatt i stadens »torn»
intill nästa rättegångsdag. Då saken derefter företogs, fäldé
rådet det utslag, att klaganden genom sin uraktlåtenhet att
ställa den fordrade borgen försuttit sin rätt, hvarpå Gren blef
frigifven, men Hamburgaren åter insatt i tornet. Efter någon
tid släpptes han likväl lös, mot afgifvande af en s. k. urfejd
eller skriftlig försäkran att för den lidna behandlingen aldrig
besvära staden. Rådet sökte derefter att genom tvenne
borgmästare och tvenne rådmän förlika parterna; men det lyckades
ej, och hade till en början lika liten framgång med sitt försök
att få en urfejd af Magnus Gren. hvilken ännu qvarhöll* i
staden. K. Kristiern och hertig Adolf lade sig derefter emellan
och lofvade, att han på det förestående konungfunötet i Kalmar
skulle gifva rådet en sadan urfejd, »hvartil herrar och furstar
kunde anse honom skyldig», i annat fall skulle de lemna honom
lefvande eller död i rådets händer, och på dessa vilkor blef ban
alldeles frigifven5).
4) Antalet nppgifves i Lübska krönikan till 11, hvilket troligen är det
rätta, i Rimkrönikan till 20.
M Efter Lübeck. Chroniken II, 134—136. Rimkrönikan är kortare, men
dets berättelse står i hufvudsaken i öfverensstämmelse härmed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
