- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
XLVIII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XLVfll

K. Karl fick underrättelse härom, medan han firade julen
i Nyköping, och kallade med anledning deraf sina rådsherrar
att möta i Stockholm trettondagen 14525). Under tiden
lyckades konungen få bestämda bevis på Kristierns fiendtliga afsigter
genom ett uppsnappadt bref frän honom sjelf till Norske ridd.
Henrik Jönsson8), då höfvidsman i Throndhjem. Det var
utfärdadt den 27 December 1451 7) och innehöll, att i anseende till
den »stora skada, som Karl Knutsson gjort sedan han med
våld lät välja sig till konung i Sverige och dermed skilde
rikena från hvarandra», samt emedan K. Kristiern icke kunnat
få sin rätt enligt fördraget i Halmstad, och icke visste, när
Karl Knutsson skulle öfverfalla honom, hade han med sina
nyligen samlade rådsherrar af både Danmark och Norge funnit det
bättre att förekomma än alla år sitta i fara, samt beslutit att
följande sommar bringa saken till slut, så att han ej vidare
behöfde dermed besvära. Henrik skulle derföre sjelf d. 2 Maj
med ett aivtal af 80 fullrustade män och erforderlig proviant
för hela sommaren intill Michaelis infinna sig till vapensyn i

Kolmården, Diarium Vadstenense (Script, rer. Svec. I, i 161) härjningar i
Tjust. Rimkrönikans berättelse, att Grens tjenare skulle gått skogledes från
Kolmården till Rotneby, bestyrkes ej af andra uppgifter och är i sig sjelf något
otydlig.

’) Rimkrönikans uppgift om tiden för detta rådsmöte bekräftas af ett
konungens bytesbref med Clara kloster af d. 9 Jan. och ett hans dombref i tvist
mellan riddaren Åke Jönsson (Svarte Skåning) och Måns Bengtsson (Natt och
Dag) af d. 11 Jan. 1452, båda gifna i rådets närvaro.

") Haiis namn är visserligen ej utskrifvet i den åberopade öfversättningen,
men någon annan Norsk riddare Heurik omtalas ej vid denna tiden äu Henrik
Jönsson, som anses varit af den gamla slägten Gyldenlöve och sedan en tid var
jordegare i Throndelagen, samt riksråd redan 1450. Dipl. Norv. V: 527, II, 593.

:) Felet på årtalet (1452) i brefvet beror derpå, att man ofta denna tiden
räknade årets begynnelse från sjelfva juldagen. Bevis derför ger en jemförelse
af de i det följande åberopade fullmagterna, som Upsala och Strängnäs
domkapitel utfärdat för sina ombud (proourRtores) att anföra protest mot verldslig
myndighets rätt att döma om kyrkans gods, som föranleddes af K. Karls s. k.
räfst och framställdes inför konungen i Örebro d. 15 Jan. 1454, enligt ett af
notarius publicus deröfver affattadt intyg. De äro alldeles lika lydande, men
det ena för Andreas Ingemuudi, dat. Upsala, die lune ultimo Decenibris 1454,
det andra för Birger Hammar i Strängnäs d. 10 Jan. 1454. Dessutom inföll
d. 31 Dec. väl 1453, men ej 1454 på en måndag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free