Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brott skedde, utfärdades en krigsförklaring, hvari anfördes, att
i trots af den eviga fred, som blifvit utlofvad på mötet i
Halmstad, Svenska skepp blifvit plundrade, utan att den ersättning,
som derför begärts kunnat erhållas, samt kusten af Stäkeholms
och Kalmar län härjad; Konungen hade äfven förgäfves
hänskjuta tvisten under Påfvens dom, och för de mångfaldiga
förbindelserna emellan rikenas innebyggare samt med tanken på
de stora olyckor ett krig skulle bringa öfver mången oskyldig,
hade han i det längsta dröjt att sätta sig till motvärn och icke
velat, såsom K. Kristiern gjort, utan varning öfverfalla dennes
undersåter. Återtagande af Gotland och Norge uppgifves såsom
krigets ändamål. (N:o 22).
Hären bestod af konungens lifvakt 200 man, hela frälset
eller adelsfanan, beräknad till 4000, ett visst antal väpnade af
hvar stad och i öfrigt af en stor hop af uppbådad allmoge, om
hvilka Rimkrönikan naivt erkänner, att »rätt tal af dem kunde
ingen finna». Uppgifterna om hela styrkan vexla från 40,000
till 80,000’), men troligen är det förra närmare sanningen, och
har uppbådet af allmogen blott gällt de närmaste landskapen.
Konungen hade sjelf gifvit skriftlig befallning om härens
uppställning och tåg-ordning; under honom förde marsken Sten
Pedersson (Stjerna) befälet2). Hvar afdelning hade sitt
särskilda banér,’ med något helgons bild i midten, alltid omgifven
af riksvapnet tre kronor; men några bestämda färger omtalas
icke. Främst gingo skidlöpare och sist 200 riddare och svenner
för att betäcka eftertruppen. Tjugo s. k. kärrebyssor eller
kanoner fördes med på slädar. Den egentliga samlingsplatsen var
Markaryd vid Lagaån; men olika vägar voro anvisade för sär-
1) Det förra uppgifves i Rimkrönikan såsom det minsta, det senare i
Diarium Vazstenense. I Stralsnndische Kroniken, s. 199 talas om »vcle
voth-gengers vnd tho perde wol bauen 15000 manne, beide bure nnde houetlude».
Att åtminstone de närmast sjön liggnnde delarne af Östergötland cj varit
uppbådade, kan med säkerhet slutas af dc båda brefven till Ringstadaholms lün om
utrustning till sjös. (N:o 23, 24).
2) Tvenne bref af 1452 finnas i Riks-Arkivet, hvari Sten Pedersson kallas
riksmarsk. Namnet är ej utsatt i Rimkrönikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
