Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIV
vid att sju bönder skulle utrusta den åttonde, hvilken borde
förses med pantsar, sköld, jernhatt, armborst, glafven eller spjut
och pålyxa samt 8 tolfter pilar, och skulle de utskrifne, likasom
frälsemännen, infinna sig, när befallning komme från
höfvidsmannen, hvilken äfven skulle anvisa dem skepp och besörja om
provianten. (N:o 24).
När konungen sedan framkommit till Stockholm, gaf han
äfven befallning, att alla de skepp som kunde fås i Finnland
skulle så snart det blefve öppet vatten afsändas till Stockholm
och medföra alla riddare och svenner der i landet. Han fick
derifrån 45 större fartyg *) och sände till Nyköping och
Söderköping så många som han ansåg nödiga för inskeppning af det
i Södermanland och Östergötland utskrifna manskap, andra
utrustades i Stockholm. En sen islossning har förmodligen
fördröjt utrustningen, så att konungen först vid pingsttiden (d. 28
Maj) trodde sig kunna möta de öfriga skeppen vid Olands
norra udde. •
K. Kristiern hade under tiden blifvit färdig med sina
rustningar för ett infall i Sverige, men äfven han betydligt senare
än han vid affärdandet af sin befallning om rustningarne i Norge
hade trott. Hertig Adolf hade understödt honom med mycket
folk2), både till lands och sjös, ehuru det Holsteinska
ridderskapet icke velat biträda. K. Kristierns svärfar, markgrefven
Johan af Brandenburg, hade ock skaffat hjelptrupper; hans bror,
grefve Gerdt, en svåger grefve Ernst af Hohnstein, bosatt på
en borg i närheten af Harz, och en annan Tysk grefve af
Liehen eller Gleichen, äfven från medlersta Tyskland, deltogo
personligen. Planen synes hafva varit att samtidigt infalla i
Vestergötland med en landthär och angripa Stockholm från
sjösidan, dock så, att det förstnämnda anfallet skulle draga K.
lägna kustland. Lagerbring har S. R. H. IV: 467 framstält uppbudet till
infallet i Skåne, som vore det ordnadt genom detta bref, hvilket naturligtvis är
oriktigt, och är det till och med osäkert, om samma princip dervid blifvit följd.
’) Holkar och krejare kallas de i Rimkrönikan.
2) Stralsnndische Chronik uppgifver 6000 vothgengers vnd tho perde
3000 menne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>