Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXII
för framtiden och Jöus Bengtsson minska antalet af sina
tjenare. Biskop Sigge i Strängnäs jemte hans kapitelsbröder samt
domkapitlet i Upsala gingo i borgen för Jöns Bengtssons trohet3).
Pa hösten synas vapnen hafva genom ömsesidig trötthet
blifvit nedlagda, med undantag af några krigsi örelser i Bleking,
för hvilka tiden dock icke är så noga känd. Den första var
ett försök af Danskarne att, sannolikt från sjösidan, återtaga
Lyckå slott, men det bragte dera en förlust af 150 män i sårade
och döde, hvilket dock torde hafva inträffat redan fore K.
Kristierns återtåg. Magnus Gren gjorde sedan ett nytt försök att
återtaga Bleking; han landsteg först vid Rotneby, derefter
anföll han med omkring 16 snäckor eller skärgårdsfartyg Avaskär,
men blef med förlust af 30 man tillbakaslagen, och vid ett
infall i Möre med en styrka af 600 man möttes lian af
höfvidsmannen på Kalmar slott Gustaf Karlsson, som tillfogade honom
en förlust af öfver 50 man, och han sjelf raiste ett finger under
striden.
Medan raan söderut beredde sig på ett långvarigare
stillestånd, fortgingo ännu krigsrörelser i det nordliga Norge. K.
Karl hade i sin krigsförklaring uppgifvit, att han ville återtaga
detta rike och gjorde verkligen lyckade försök mot dess
nordliga delar, der föreningen med Sverige hade den allmänna
meningen för sig och minst var att befara af Dansk inblandning.
Han använde till detta företag en infödd Norsk adelsman Örjan
eller Göran Karlsson, som var bosatt i Jämtland och af K.
Karl, förmodligen vid kröningen i Trondhjem, blifvit slagen till
riddare4). Det synes som hade Jämtland utan särdeles
svårighet underkastat sig, och som Örjan Karlsson derifrån tågat in
3) Jfr K. Karls egen berättelse i försvarsskriften af år 1458, hvaraf synes,
att Rimkrönikans uppgift om biskop Sigges delaktighet måste vara oriktig eller
åtminstone obestyrkt, då hans borgen knnde antagas.
*) Han sålde jemte sin mor och flera bröder eller svågrar en gård i Sunne
socken 1438 och skiftade med sina bröder gårdar på Frösön samma år. Hans
enka Margreta Jönsdotter sålde år 1477 till Karl Örjansson två gårdar i Hakås
socken, som hon fått af Herr Örjan i morgongåfva. Dipl. Norveg. III: 533,
537, 668. Ännn den 9 Nov. 1449 kallas han blott »välboren man« i ett
dokument angående gods i Näs socken, hvarunder hans sigill skulle sattas. Anf.
st. VI: 559.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
