Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XCIl
Mindre lycklig var K. Kristiern i sin plan att intaga Kalmar,
sora skulle anfallas på en gång från land- och sjösidan, när
han seglade hem från Borgholm. Den här, som från
Blekingssidan infallit, blef med en förlust af 600 man tillbakaslagen5),
och höfvidsmannen Gustaf Karlsson hade vid Kalmar tillrustat
brännarefartyg, så att den Danska flottan, vid underrättelseu
om landhärens nederlag, skattade sig lycklig att med måttlig
förlust komma undan, och den synes sedan hafva lagt sig i
vinterqvarter.
Jöns Bengtssons thronomhv&lMng år 1457.
Karls regering hade nu fortgått på nionde året under nästan
beständig osäkerhet för fienden, om också icke öppet
krigstillstånd; ty på K. Kristierns löften eller »försäkringar kunde
ingen lita, och han skall dessutom haft den vanan att dels
genom utspridda rykten, dels genom skenbara krigrörelser hålla
Svenskarne i oro. För allmogen hade den varit mycket
besvärlig genom utskrifningar, krigsgärder, skjuts och
inqvarte-ringar, äfven i de orter som icke varit hemsökta af fienden.
Dessutom hade de båda sista årens missvexter blifvit ytterligare
försvårade derigenom, att K. Kristiern på allt sätt sökte
förhindra tillförseln, hvarvid äfven en infödd Svensk, Magnus Gren
var honom behjelplig (N:o 52, jfr 45). Borgerskapet hade stän-
fall återfick sina värdigheter (han förekommer aldrig som rådsherre under
K. Kristiern), dels deraf, att han sedan i många år måste processa med Ture
Turesson utan att återfå handlingar angående arfvet efter Abraham Brodersson,
hvarom de redan länge förut tvistat, och hvilka handlingar blifvit tagna vid
Borgholms besättande utaf Olof Axelsson och Claes Rönnow, samt af dem
lemnade till K. Kristiern, men hvilka denne sedan hade den gemenheten att öfvers
låta ut Ture Turesson. — Ture Turessons qvitto, å handlingar ang. några gods
i Sverige, som han och hans medarfvingar hade i värjo, tagna på Borgholm,
dat. Köpenhamn d. 18 Dec. 1458. Dipl. Christierni, I. p. 104.
s) Detta berättas blott i Lübeckische Chroniken, II: 187.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
