- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
XCVII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

xcvii

staden, hann icke att till någon större del samla sig, utan blefvo
här och der fångna eller nedgjorda, och efter (ivad han sjelf
påstår, var det blott 30 eller 40, som höllo stånd omkring hans
person. Sedan en häst blifvit honom undanskjuten och han
sjelf sårad, kunde han med möda rädda sig till Stockholm, dit
han dock ankom på aftonen samma dag. Han sammankallade
följande morgon borgerskapet, talade till dem om ställningen
och tillsporde dem, om de ville troget tjena honom, och sedan
de derom aflagt en högtidlig försäkran, lofvade han enligt
begäran utvidgning af deras privilegier4). Emedan han väntade
att ärkebiskopen genast skulle komma efter, lät han redan
samma dag afbränna Malmarne, hvilka ännu blott voro
bebyggda med trähus.

Den snöpliga öfverrumplingen i Strängnäs synes hafva
gjort ett ofördelaktigt intryck5), ingen af konungens
höfvidsman eller fogdar i landsorten rörde sig, för att undsätta honom,
och i afseende på borgarne i staden erhöll han sådana
varningar, att han föranläts att ånyo sammankalla dem — på S:t
Gertruds gillestuga, — för att meddela dem hvad som kommit
till hans kunskap och å nyo uppmana dem till trohet, hvarom
de också gåfvo förnyad försäkran. Men sedan ärkebiskopen
med sin här ankommit och söndagen den 13 Febr.8) börjat
innesluta staden, fann dock konungen rådligt att söka förlikning.
Genom sin kansler Nicolaus Ryting och en rådman i staden,
Mårten Niklisson, erbjöd han sig att antaga de vilkor, som de
upproriska ville föreslå. Arkebiskopen svarade rent ut, att han
oföränderligt förbundit sig med K. Kristiern och hans anhängare,

*) K. Karls försvarsskrift af d. 13 April 1457 (N:o 47) innehåller, att han
beseglat alla de privilegier de dervid begärt. Något sådant dokument finnes
dock ej numera i behåll.

s) Norrköpings magistrat erinrade sig elfva år seuare huruledes de, efter
det de sitt harnesk så skammeligha miste i Strängnäs, ej hade harnesk och
värja till rikets tjenst. (N:o 91).

*) Enligt en krönika för åren 1457 till 1463, hvilken vi för kortheten
skulle kalla: Annales fratrum majorum Holmiensium, emedan den synes vara
ikrifren af en Dominikanermunk i Stockholm. Afskrift deraf finnes i Celsiska
Saml. i Upsala Bibliothek. Om det följande har den likasom K. Karls
försvarsskrift (N:o 47) uppgifter, som synas vara tillförlitliga.

Bidr. t. Skandin. Bist. III. G

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free