- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en

sig till konung. Endast för den händelse, att de skulle behöfva
hans hjelp för att afvärja den skada, soin hotade riket
derigenom att K. Karl förbundit sig med konungen af Polen och
för att, såsom den förre sjelf låtit utsprida, anfalla Sverige,
vore han kommen. Derest icke Karl, så påstod han, nödgat
honom till det förderfliga kriget och »de gode män af Sverige»,
som K. Karl fördrifvit, derjemte högligen bedt honom att hjelpa
dem in i deras fädernesland igen, skulle han derifrån afstått.
Att någon särdeles verkan på den Svenska allmänheten kunnat
väntas af sådana föregifvande^ är märkligt, och om allmogen
haft en anförare, skulle han icke heller så lätt hafva lyckats;
ty Jöns Bengtsson hade visserligen den högre adeln på sin sida,
men för den här som följde honom måste han hyckla helt andra
tänkesätt än att han skulle velat inkalla fäderneslandets fiende 5).
Också insåg han, att han ännu icke hunnit tillräckligt förbereda
saken, utan måste han skrifva till konung Kristiern, att han
tills vidare skulle ligga qvar i skärgården. Under tiden sände
han ut sina bud i landsorterna och inkallade adeln samt
troligen äfven deputerade af de lägre stånden6) att infinna sig i
Stockholm midsommar-aftonen. Emellertid hade ett möte af
Dominikanerbröderna från alla tre de nordiska rikena
samman-trädt i staden, ovisst dock huruvida det var tillstäldt med
beräkning att inverka på den allmänna meningen. Att
sinnesstämningen var i det längsta ofördelaktig för K. Kristiern, synes
deraf att ännu sjelfva valdagen ärkebiskopen måste försäkra den
församlade menigheten, att han aldrig skulle erkänna någon
utländsk konung7). Med adeln deremot var saken redan uppgjord,

*) Ericus Olai uppgifver att det hördes intet om K. Kristierns inkallande
förr än vid pingsttideu.

Kallelsebrefvet finnes icke i behåll, men till dess innehåll kan
slutas af det nedannämnda brefvet, som af Ständerna i Finnland den 24 Juni
insändes till Rikets Råd. I Auuales fratr. maj. Holmiens. omtalas, att valet
skett genom ärkebiskopen och hans anhängare, »nobiles regni et communitatem».
med hvilket senare uttryck menas menigheten ej blott i staden, utan de båda
lägre stånden, åtminstone allmogen. Jfr Diar. Vazstenense vid år 1467.

®) Hufvudsaken finnes uppgifven både i Rimkrönikan 1452—1470 och i
den skarpa partiskriften som i allmogens namn utgick år 1466 och är tryckt
under titel den »Danske konung Christiern« handel», i Skand. Handl. Del V:
1—17: tidpunkten blott i den senare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free