Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CIV.
artiklar»; men hvilka handlingar, som dermed åsyftas och hvad
dessa innehöllo, uppgifves icke.
Till Finland hade riksdagskallelsen först sent framkommit,
så att ombud derifrån icke skulle hafva kunnat till den utsatta
tiden infinna sig i Stockholm. Karls parti var i detta land
länge öfverlägset, den dervarande adeln var icke så förbunden
med den Danska. De båda Finska lagmännen, riddarne Henrik
Klasson och Henrik Bitze, voro ibland dera sora han i manifestet
ifrån Danzig af d. 13 April utsett till skiljedomare (N:o 47). Slotten
höllos ännu för hans räkning. Den ene af unionspartiets
anförare Erik Axelsson (Tott) hade derföre vid första öppet vatten
öfverfarit till Finland, för att bringa landet i det segrande
partiets händer. Det var troligen ock han, som för detta
ändamål tillstälde ett särskildt valmöte i A bo domkyrka den 24
Juni. Ett dokument utfärdades af biskopen, båda lagmännen
med flera namngifna adelsmän samt i öfrigt såsom det heter
friborna och frälsemän, borgmästare, rådmän och köpstadsmän
i Åbo jemte menigheten i Åbo län, och hvari, efter redogörelse
för anledningen till uteblifvandet från den allmänna valriksdagen
och klagomål öfver »den omilde, orättvise mannen» konung Karl
och hans fogdar på slotten, de säga sig hafva utvalt K.
Kristiern 9). Erik Axelsson fortfor dock ännu någon tid att handla
såsom riksföreståndare1), och sedan Kristiern blifvit erkänd i
det öfriga riket, måste äfven här Karls anhängare finna sig i
den nya sakernas ordning. Erik Axelsson stadnade öfver
sommaren i Finland, slotten öppnade efter hand sina portar, sist
det i Wiborg, som han dock ej behöfde belägra mer än tre
dagar, hvarefter antändning af en hölada gaf anledning eller
förevändning till dess uppgifvande. I bref till Påfven Calixtus
II af den 21 Sept. kunde Kristiern redan lyckönska sig, att
*) Diplom. Christierni, I: 77.
’) Han kallar sig Sveriges rikes forstondare ännu d. 19 Jnli, då han å
ärkebiskop Jöns’ och riksrådets vägnar för Herr Johan Tavast utfärdade
friilse-bref å jord som K. Karl tillåtit honom att köpa af skattebönder i Tavastland,
men lofvar hjelpa att derå erhölles stadfästelse af den herre, som »raeue
rikesens raad och inbyggære i Sverge« varda endräktligen väljande sig till konung.
Arwidsson, Handl. IV: 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
